Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.

Samhällskunskap förklarad

Sveriges demokratiska nivåer

Vad skiljer en demokrati från en diktatur? Och varför är begrepp som yttrandefrihet, jämställdhet och tryckfrihet så viktiga? Det undrar 9-åriga Mina. Den ytliga influeraren "Demokratiälskaren" försöker övertyga henne om hur fantastiskt det är med demokrati - men är mest ute efter att få fler följare och likes. Mina ber istället demokratiexperten Jenny Madestam att reda ut begreppen och förklara vad ett samhälle vinner på att vara en demokrati. Varje avsnitt avslutas med ett klurigt demokratiskt dilemma att diskutera.

Grejen med demokrati

Lobbyism innebär att påverka beslutsfattare i en viss riktning, och bara i EU finns det drygt 30 000 lobbyister. Men lobbying är omtalat, kritiker menar att man genom lobbyism kan köpa sig mer inflytande medan andra ser det som en förutsättning för demokratin. I det här avsnittet förklarar vi vad lobbyism egentligen är, hur det skiljer att arbeta med lobbying i EU och i Sverige och vad som är lobbyismens demokratiska dilemma.

Lobbyism

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Fatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Svåra begrepp och termer kring politik och demokrati förklaras på ett enkelt och tydligt sätt. Lär dig om demokrati, politik, val och hur du rent konkret kan göra för att vara med och påverka i frågor som är viktiga för just dig. Serien kan användas separat eller som en repetition efter att man sett serien "Varför ska jag rösta?".

Kort om demokrati

Idag ser vi kanske både demokratin och rösträtten som något självklart, men den svenska demokratins historia är långt ifrån spikrak. Det handlar om rösträtten - och de som varit utan den. Om den politiskt engagerade Augusta Wästfelt, som inte ville ha kvinnlig rösträtt, och om Birgit, som mot sin vilja, blev av med den. Medverkar gör Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Programledare är Ülkü Holago.

Svensk demokrati 100 år : Rösträtt

Svensk demokrati 100 år

Rösträtt

En serie i åtta delar som berättar om avgörande händelser, människors kamp och livsöden under demokratins utveckling. Med hjälp av personliga brev från arkiv och forskare kan vi se hur samhället och demokratin ständigt är i förändring - och mer har hänt den senaste 100 åren än man kanske kan tro. Inläsare av samtliga brev i serien är skådespelarna Anna Åström och David Lenneman.

Mina vill veta vad grejen med demokrati är. Och vad skiljer en demokrati från en diktatur? Den ytliga influeraren "Demokratiälskaren" tar på sig att få Mina att förstå det - men det går inte så bra. Mina vänder sig istället till demokratiexperten Jenny Madestam, som reder ut begreppen demokrati och diktatur. Mina utmanar Demokratiälskaren med ett demokratiskt dilemma att fundera över. Demokrati är kanske inte alltid så lätt som han tror.

Demokrati och diktatur

Spännande möten och utmaningar ger dig det mesta du behöver veta om politik och demokrati inför valet. Deltagarna Fatou, Markus, Mir och Maria diskuterar val och lär sig mer om politik och demokrati inför intervjuer de ska göra med politiska nyckelpersoner. Vi möter även personer med intellektuell funktionsnedsättning som berättar om hur de bidragit till vår demokrati och hur man kan göra för att vara med och påverka.

Varför ska jag rösta?

Rätten att rösta är en av de saker som är viktigast i vår demokrati och alla röster är lika mycket värda, men så har det inte alltid varit. Det här avsnittet handlar om demokrati och viktiga årtal i vår demokratiska historia. Mir, Fatou, Markus och Maria bekantar sig med våra mänskliga rättigheter i ett av uppdragen och de träffar en före detta toppolitiker. I reportaget berättar Amanda om sitt politiska engagemang och sina drömmar om framtiden.

Demokrati

Grejen med demokrati - engelska

Det blir konstnärligt värre då tävlingsmomentet Medborgarförslagsfiesta behandlar såväl graffiti, skulpturer som polkagrisfärgade övergångsställen. Lagen Lex Maria dyker upp och har de tävlande koll på vilka böcker våra svenska politiker skrivit? Jonas Franksson och Louise Epstein stressas i snabbrundan om riksdagsmotioner genom tiderna. Var det en tv-fri kväll i veckan eller en rökfri vecka om året som var på tapeten 1983? I slutrundans Kampanjfilm tar Petter och Ayan med oss till Gällivare respektive Rinkeby.

Det demokratiska spelet

Lex Maria och gatukonst i Degerfors

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, regionerna, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Beslutsnivåer

Författaren Arundhati Roy beskriver den systematiska nedmonteringen av den indiska demokratin och övergrepp mot minoriteter, såsom landets många muslimer. Hon talar om ett land där ”yttrandefrihet” innebär att etablerade nyhetsankare fritt kan ljuga och demonisera minoriteter, även om det leder till verkligt våld. Det är viktigare än någonsin för dem som fortfarande kan tala fritt att tala å de utsattas vägnar, säger Arundhati Roy. Inspelat den 22 mars 2023 i Börssalen i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Tanke och sanning under press

På väg mot ett dödläge

Fascism kan inte längre ses som en enskild rörelse inom en enskild stat. Den är både en transnationell rörelse och något vi kan möta i vardagen. Det säger Cathrine Thorleifsson, forskare i antropologi vid Universitetet i Oslo. Hon har gjort fältarbete både i små lokala, extrema miljöer, liksom i digitala miljöer online. Men att förstå fascismen är inte tillräckligt, vi måste också stå upp för dem som försvarar människovärdet. Inspelat den 22 mars 2023 i Börssalen i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Mimetisk fascism

I västvärlden är vi överens om att demokrati är det mest rättvisa styrelseskicket, men långt ifrån alla länder i världen är demokratiska. Ghanas före detta president Jerry Rawlings förklarar varför han tog makten i landet genom en militärkupp. Den ghanesiska journalisten Kokui Selormey Hanson resonerar kring för- och nackdelar med demokrati och vad som krävs för att en demokrati verkligen ska fungera.

Perspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Statsskick - demokrati till varje pris?

Syftet med yttrandefriheten är att ge människor möjlighet att säga sanningen till makthavare. Det säger Timothy Snyder, professor i historia. Han menar att vi ska skydda ”fria talare” inte ”fria yttranden”. Snyder argumenterar för att det därför är viktigt att betrakta yttrandefriheten som en positiv rättighet. Att se på den enbart som en negativ rättighet är ett fruktansvärt misstag. Inspelat i Börssalen i Stockholm den 22 mars 2023. Arrangör: Svenska Akademien.

Vad är meningen med yttrandefrihet?

Den svenska demokratins historia är långt ifrån spikrak. Det handlar om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Edvard stämplades som sinnesslö och myndigheterna ville sterilisera honom. Adolf Ratzka kom att bli avgörande i synen på rätten att bestämma över sitt eget liv. Medverkar gör Kristina Engwall, docent i historia och lektor i socialt arbete vid Uppsala universitet och Marie Sépulchre, sociolog vid Lunds universitet. Programledare är Ülkü Holago.

Svensk demokrati 100 år : Funktionsrätt

Funktionsrätt

I fyra animerade filmer går vi igenom vem som bestämmer vad. Hur fungerar det när man tar beslut om till exempel älgjakt, BMX-banor, gratis glasögon eller förbud av miljöfarliga glödlampor? Vi får se hur det går till när riksdagen, kommunen, regionen och EU tar beslut. Vilka är det som bestämmer, hur går det till, och vem är det som bestämmer vilka det är som bestämmer?

Vem bestämmer vad? - på lätt svenska

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Rösträtt för kvinnor 100 år

En diskussion om vilka som fick komma till tals i valrörelsen - och vilka röster som inte hördes. I en valrörelse önskar många få sina tankar och idéer exponerade. Några sprider medvetet desinformation. Allt detta landar till slut hos ansvariga utgivare för medierna. Medverkande: Christofer Ahlqvist, chefredaktör och ansvarig utgivare på Göteborgs-Posten, Thomas Mattsson, ordförande för Utgivarna och tidigare ansvarig utgivare på Expressen, samt årets Mommapristagare Camilla Jonsson, ansvarig utgivare för Realtid. Inspelat den 23 september 2022 på Svenska mässan i Göteborg. Moderator: Kerstin Brunnberg. Arrangör: Utgivarna.

Bokmässan 2022

Komma till tals

Det sägs att demokratin fyller 100 år i år. Men stämmer det verkligen? Radiojournalisten Maja Åström och doktor Emma Frans tittar närmare på sådant vi säger om demokrati. "Idag är det 100 år sen alla fick rösta", "Sverige var först i Norden med kvinnlig rösträtt" och "demokratin är hotad" är några av påståendena i detta avsnitt. Tillsammans med gästexperten, statsvetaren Staffan I Lindberg professor vid Göteborgs universitet, tar de reda på vad som är sant, falskt eller mittemellan.

Hjärta och hjärna : I demokratin : källor

Hjärta och hjärna

I demokratin

I Sverige röstar vi vart fjärde år. Då röstar vi på de partier och de politiker vi gillar. Vi har en representativ demokrati – vad betyder det? Och vad är direktdemokrati?  Det berättar vi om här!

Sveriges demokrati

Hela idén att de mäktiga är rädda för sanningen kan ifrågasättas. Vi har makter i världen som tror de kan förstöra själva konceptet sanning. Det säger Peter Pomerantsev, journalist och författare. Vad ska vi göra när propagandister och grupper online uppmuntrar förtryck av oliktänkande? Och vad är egentligen skillnaden mellan demokratisk kommunikation och diktatorisk? Inspelat i Börssalen i Stockholm den 22 mars 2023. Arrangör: Svenska Akademien.

Propaganda för det goda?

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om Demokrati och beslutsfattande inom ämnet Politik och statskunskap.