Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Gubbyoga, jäktkultur och mobilmedgivande är några av de nyord som tillkom finskan under 2018. Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, berättar om teman och trender som påverkar ordens väg till finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Nyord i finskan

Hur ser språksituationen ut i Finland när invandringen har ökat antalet talade språk i landet? Matti Räsänen, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, ger en språkgenomgång från självständigheten till nutiden och spanar om framtiden för Finlands språk på 2030-talet. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Språken i det självständiga Finland

Övertorneå kommun ligger vid den svensk-finska gränsen i Tornedalen och är ett förvaltningsområde för både finska och meänkieli. Kommunen strävar aktivt efter att det finska språket ska vara levande i Övertorneå. Här visar Sari Oja exempel på kommunens språkarbete samt ger idéer och inspiration till att arbeta med finskan. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Arbete med finska i Övertorneå kommun

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Språkrådets finska språkrådgivning

Hur ser den finskspråkiga skolgången och utbildningen ut i Sverige på 2010-talet? Och hur förhåller man sig till språk och kultur i den sverigefinska skolvardagen? Universitetslektor Annaliina Gynne berättar om sin avhandling kring tvåspråkig skolgång, mångspråkighet och elevers mångkulturella uttryck. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Tvåspråkig undervisning i Sverige

Vilka dialekter finns det i meänkieli, var talas de och hur skiljer de sig från varandra? Birgitta Rantatalo arbetar med minoritetsspråk och minoriteter och har lett ett projekt om ortnamn samt om en ordbok för meänkieli. Hon är med i ett nytt språkprojekt på Svenska Tornedalingars Riksförbund, Tornionlaaksolaiset (STR-T). Inspelat den 11 november 2019 på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Arrangör: Språkrådet.

UR Samtiden - Språkseminarium i meänkieli 2019

Om meänkielis dialekter

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

UR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Under ungefär hundra år från 1580-talet och framåt migrerade ett stort antal människor från östra Finland till Sverige. Finnskogen är en rik del av kulturhistorien, och här berättar bebyggelseantikvarie Monica Björklund om kulturen, svedjebrukstekniken, odlingen, byggnaderna och konkurrensen om skogsmarken. Inspelat på Värmlands museum i maj 2021. Arrangör: Värmlands museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Finnskogen

Maria Björck, chef för kulturmiljö och arkeologi på Länsmuseet Gävleborg, berättar om statens försök att fördriva samerna till Lappland och fjällområdena. Detta protesterade samerna emot, men även bönderna som hade olika utbyten med samerna. Maria Björck berättar om en arkeologisk undersökning av ett så kallat sockenlappboställe och visar på fynd från platsen. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Sockenlappbostället i Järvsö

Sverige och Finland var under lång tid ett rike. Under slutet av 1500-talet och fram i mitten av 1600-talet var det många som flyttade från Finland till den svenska utmarken och skogen.  Arkeolog Inga Blennå berättar om en utgrävning av en finnbosättning i Alfta och visar på fynd som hittades på platsen. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Ett skogsfinskt boställe i Alfta

Man brukar säga att Sverige blev kristet i slutet av vikingatiden, men det dröjde 700 år innan Sverige var helt kristnat. Kristendomen och den samisk tron levde länge sida vid sida. På 1600-talet hårdnar staten och kyrkans agerande mot samerna. Präster och lappfogdar reser runt för att förhöra och konfiskera samiska kultföremål för att de ska ledas in på den sanna tron. Museipedagog Mattias Johansson berättar. Inspelat den 19 oktober 2021 på Västerbottens läns museum. Arrangör: Västerbottens museum.

Den beslagtagna samiska trumman

Den andra augusti högtidlighålls varje år minnesdagen för folkmordet på romer under Förintelsen på många håll i världen. Dagen är sedan 2015 officiell minnesdag i EU. Den är också en viktig del av romers kamp för upprättelse och erkännande sedan andra världskrigets slut. Romske aktivisten och folkbildaren Domino Kai talar om minnesdagens historia och betydelse. Inspelad den 9 juni 2021 på Forum för levande historia, Stockholm. Arrangör: Forum för levande historia

UR Samtiden - Minnesdagen för romer under Förintelsen 2 augusti

Tal med anledning av minnesdagen

Hitler och nazisterna uppfann inte antisemitism och antiziganism. Det är fenomen med djupa historiska rötter. Historikern Ida Al Fakir och Domino Kai, romsk aktivist och folkbildare, samtalar om antiziganism före, under och efter Förintelsen. Och om varför det är viktigt att förstå och tala om antiziganism idag. Samtalsledare är Bodil Sundén, Forum för levande historia. Inspelad den 9 juni 2021 på Forum för levande historia, Stockholm. Arrangör: Forum för levande historia.

Antiziganismens djupa rötter

På en och samma natt, natten mellan andra och tredje augusti 1944, avrättades samtliga fångar i det romska lägret i Auschwitz-Birkenau. Omkring 3000 romska fångar gasades till döds. De flesta av dem kvinnor, barn och äldre. Forum för levande historias projektledare Bertil Bäckström berättar om romernas situation i förintelselägret med utgångspunkt i utställningen 2 augusti 1944 - romernas sista natt i Auschwitz. Inspelad den 9 juni 2021 på Forum för levande historia, Stockholm. Arrangör: Forum för levande historia.

2 augusti 1944 - Romernas sista natt i Auschwitz

Det finns idag en uppsjö av böcker, filmer och forskning om olika aspekter av Förintelsen, men det folkmord som drabbade romer under den tyska naziregimen är inte lika mycket känt. Historikern Andrej Kotljarchuk vid Södertörns högskola berättar om vad detta beror på i ett samtal med Erika Hedenström, Forum för levande historia. Inspelad den 9 juni 2021 på Forum för levande historia, Stockholm. Arrangör: Forum för levande historia.

Varför vet vi så lite om folkmordet på romer under Förintelsen?

Ceija Stojka föddes i Österrike och överlevde tre koncentrationsläger: Auschwitz-Birkenau, Ravensbrück och Bergen-Belsen. Av hela hennes släkt på cirka tvåhundra personer överlevde bara sex personer. Först mer än fyrtio år senare berättade hon om sina minnen och upplevelser av Förintelsen. Angela Cesarec projektledare vid Malmö Konsthall, berättar om Ceija Stojka och hennes konstnärskap. Inspelad den 9 juni 2021 på Forum för levande historia, Stockholm. Arrangör: Forum för levande historia.

Den romska konstnären Cejia Stojka

I Nordiska museets arkiv finns samlingar med samiskt material. En av dessa samlingar är ett unikt fotoarkiv med porträtt av samer tagna i Lappland under andra hälften av 1800-talet av Lotten von Düben. Materialet är unikt eftersom fotokonsten var ny och flera platser aldrig tidigare hade blivit fotograferade. Marie Steinrud, forskningsarkivarie, visar bilder ur fotosamlingarna. Inspelat på Nordiska museet den 29 april 2021. Arrangör: Nordiska museet.

UR Samtiden - Arkivens historia

Samiska materialet

Hur kan man se spår av samisk kultur i det som många tror är orörd vildmark? Jerker Bexelius, åejvie för stiftelsen Gaaltije, berättar om hur man kan se spår av bosättningar och renskötsel i till synes oupptäckt vildmark. Inspelat den 17 september 2021 på Naturum Vålådalen. Arrangör: Naturum Vålådalen.

UR Samtiden - Naturum Vålådalen

Din vildmark - vår bakgård

Milka Hakkarainen i samtal med Liisa Paavilainen om Milkas bok "Ei verta rantaa rakkaampaa". I Milka Hakkarainens debutdeckare träffar vi polisen Jani Peranto, som är rätt nöjd med sitt liv förut en sak - att han är finländare. Han kallar sig Jan för han vill inte vara någon finnjävel-Jani. Det som skulle bli ett snabbt besök till barndomens Skutskär för en begravning utvecklas till någonting annat. Inspelat den 12 mars 2021 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Föreningen för sverigefinska kulturens vänner.

UR Samtiden - Digitala sverigefinska bokmässan

Milka Hakkarainen

Bilden av Dalarna som den nationalromantiska centralbygden är vanlig, men det är inte hela bilden. Joakim Wehlin, arkeolog, samtalar med Anki Solsten, ansvarig för kulturmiljö Gaaltije, om den samiska närvaron i Dalarna. Det finns många historiska källor som berättar om samerna, men man vet väldigt lite om dem. Anledningen kan vara assimilering, försvenskning och svårigheter att behålla sin samiska identitet och språk. Inspelat den 4 oktober 2021 på Dalarnas museum. Arrangör: Dalarnas museum.

Samer i hela Dalarna

Panelsamtal om vilka kanaler ungdomar har och bör ha för att kunna revitalisera sitt språk. Medverkande: Emma Isoherranen, ordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet, Anu Tolonen, projektledare på SVT Minoritet, Jarmo Lainio, professor i finska på Stockholms universitet, och Tom Moring, professor emeritus i journalistik på Helsingfors universitet. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

UR Samtiden - Finskan i svenska medier

Finskans framtid i svenska medier?

Vilken roll har medierna för att hålla minoritetsspråken levande? Professor emeritus i journalistik Tom Moring berättar om situationen i både Sverige och Finland samt hur nationella minoriteter stöds i dagens turbulenta Europa. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Finskan i Sverige och svenskan i Finland

Representanter från tre olika redaktioner i Sverige berättar om hur de jobbar med sitt uppdrag med minoritetsspråk och sin målgrupp. Medverkande: Tapani Kekki, chefredaktör "Sverigefinnen", Anne Sseruwagi, kanalchef Sveriges Radio Finska, och Anu Tolonen, projektledare SVT Minoritet. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Så här arbetar sverigefinska redaktioner

Vad behöver finskspråkiga ungdomar i Sverige för att hålla sitt språk levande? Föreläsning av Emma Isoherranen, ordförande för Sverigefinska ungdomsförbundet. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Att våga prata ett språk du inte kan perfekt

Marko Leppälä Smolander, rektor för Sverigefinska skolan i Stockholm, berättar om skolans arbete, profil och utmaningar. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Finskan i svenska skolan

Vilka utbildningsmöjligheter finns det för finsktalande i Sverige? Och hur anpassas utbildningarna i finska för att tillgodose framtidens behov? Sari Pesonen, studierektor Finska institutionen Stockholms universitet, föreläser. Kirsi Blomberg, journalist, är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Språkutvecklingens villkor

Introduktion och inledande ord till seminariet om finska språkets överlevnad i svenska medier. Medverkande: Kaarina Wallin, Sverigefinska publicistföreningen, Heidi Liekola, Sverigefinska publicistföreningen, Johanna Lukkarila, ambassadråd finska ambassaden, Jarmo Lainio, professor i finska Stockholms universitet. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Finska språkets överlevnad i svenska medier

Vad är samiskt självbestämmande och hur ska det förstås? Ragnhild Nilsson är forskare i statsvetenskap och berättar här om hur urfolks rätt till självbestämmande på många sätt utmanar den grundläggande tanken om den gemensamma folkviljans förverkligande inom nationalstaten, och hur denna tanke ska förstås när en stat har två eller flera folk med lika rättigheter. Inspelat på Mittuniversitetet i Östersund den 25 mars 2022. Arrangör: Mittuniversitetet.

UR Samtiden - Forskning från Mittuniversitetet 2022

Samiskt självbestämmande

En föreläsning om fyra av de judiska författare som avrättades av Stalin i  juni 1952. Den natten kom att kallas De mördade poeternas natt. Miriam Trinh, lärare i jiddisch vid Hebrew University, berättar om deras liv och läser upp några av deras dikter. Författarna som tas upp är David Hofstein, 1889-1952, Itzik Feffer,1900–1952, Perets Markisj, 1895–1952 och Leib Kvitko, 1890–1952. Inspelat i augusti 2022. Arrangör: Sveriges Jiddischförbund.

Jiddisch in der velt

Om de mördade poeternas natt

Vad skrev jiddischtalande om den gamla bosättningen i Israel? Yaad Biran har i sin doktorsavhandling undersökt vad jiddischtalande resenärer som besökte Israel mellan 1907-1937 skrev i sina texter. Han undervisar i jiddisch i Jerusalem och Tel Aviv. Inspelat i augusti 2022. Arrangör: Sveriges Jiddischförbund.

Om jiddisch i det gamla Jerusalem

Yaad Biran föreläser om jiddischen i det nya landet Israel. Bland annat tar han upp varför Tel Aviv-borna kallar staden "stad av sand". Han pratar också om poeten Yeohasch, 1872-1927. Yaad Biran undervisar i jiddisch i Jerusalem och Tel Aviv och leder också guidade turer baserade på jiddischhistoria. Inspelat i augusti 2022. Arrangör: Sveriges Jiddischförbund.

Om jiddisch i Tel Aviv

Mordechai Forlerer översatte och brevväxlade med svenska författare som Selma Lagerlöf och Per Lagerqvist. Erik Joas, epidemiolog och styrelseledamot i jiddischförbundets styrelse, och Olof Bortz, historiker verksam vid Uppsala Universitet, föreläser. Inspelat i augusti 2022. Arrangör: Sveriges Jiddischförbund.

Om Mordechai Forlerer

Föreningen Meänmaa arrangerade en dag om kultur och språket meänkieli tillsammans med kulturprofilen Bengt Pohjanen. Panelsamtal med Tuula Uusitalo, författare och moderator, Hannele Kenttä, journalist, Henry Barsk, språklärare, och Bengt Pohjanen. Poeten Linnea Huhta läser egna dikter. Dessutom sång och musik med Carina Henriksson och Roger Norén. Konferencier är Kerstin Salomonsson.