Byggandet av relationer startar i barnens lek. På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum och avbryts inte för mellanmål och andra aktiviteter. Fritidspedagogerna Helena Fuhrman och Jessica Bergkvist har utvecklat ett sätt att kliva in och ut ur lekarna alltefter behov. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog, som skrivit en avhandling om barns relationsskapande, ser det informella lärandet som sker på fritidshemmen som livsavgörande. Vi följer med henne till Södala där hon föreläser inför fritidspedagoger från Hässleholms kommun.

Friare kan ingen vara

Här byggs relationer

"Vuxennärvaro är det som barnen saknar mest här", säger Safija Imsirovic, och minns sin egen barndom men en ständigt frånvarande far. Det var med en idé och stark vilja som Safija startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Hon såg behovet av skolbarnomsorg i området Augustenborg och rustade upp en mörk källarlokal. Under tio år skötte hon ensam verksamheten på närmast ideell bas. Idag är verksamheten inordnad under stadsdelen Fosies tak och Safija har fått hjälp av en personal. När hon började saknade Safija pedagogisk utbildning men läser idag till förskollärare. Vi följer verksamheten på Gnistan under några dagar. Fritidshemmet har en ekologisk profil där barnen odlar grönsaker och har ett kaninhotell. Vi besöker också tidningen Fritidspedagogens redaktion där chefredaktör Helena Gårdsäter talar om hur fritidspedagogutbildningen utvecklats över tid.

I varje barn ser jag mig själv

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler som lätt kan bli osunda. Hur kan fritidspedagoger, yrkesgruppen som älskar lek, hjälpa till att motverka detta? Vi möter fritidspedagoger och utvecklingsstrateger som berättar om fritidsverksamheten i sina kommuner. Det kan till exempel handla om vikten av att skolorna även fokuserar på utemiljön, och att aktiviteternas storlek under rasterna ska kunna öka och minska och anpassas efter gruppen. Vi gör nedslag på Kajutans fritids i Hovslätt, där pedagogerna går en utbildning i äventyrspedagogik och praktiserar sina kunskaper genom att planlägga en skogsvandring full av spänning och överraskningar, och på Nyarpsskolan i Bankeryd, där man arbetar med att stärka barnens självkänsla och att träna på vett och etikett.

Det händer på rasten

Vi besöker Värnamo workshop på Östboskolan, en pedagogmässa med stark koppling till fritidspedagogiken, och möter Bosse Johansson, utvecklingsledare i kommunen och hjärnan bakom mässan. Vi möter också pedagoghandledaren Lars Andersson när han håller seminarium med fritidspedagoger i Hässleholm. Deltagarna vill ha hjälp med såväl enskilda barn som hela barngrupper. Några deltagare från Tormestorps fritids tycker inte att de har stora problem i sin barngrupp utan vill hellre ha hjälp och idéer hur de i demokratisk anda ska utveckla sin lägerby. Lars ser gärna att fritidspedagogerna blir mer offensiva och tongivande i sin samverkan med skolan. Han menar att det är de, snarare än skolan, som är bra på demokrati. Till slut följer vi med deltagarna från Tormestorp till deras fritids, där de visar verksamheten med tonvikt på musik och gymnastik.

Fritids på offensiven

Fritidspedagogen Sanne Undestam på Färjestadens skola i Mörbylånga arbetar gärna med drama, ofta tematiskt. Temat genomsyrar då hennes skolsamverkan i bildanalys, teaterövningar och aktiviteter inom slöjd o hantverk; just nu i ett Mumintema Samtidigt känner hon ett stort engagemang i och frustration över hur hennes yrkesroll hanteras politiskt. I ett brev till Jan Björklund och utbildningsutskottet på ett privat initiativ uttrycker hon sin besvikelse över den förkortade utbildningen för fritidspedagoger och över att de inte ska få legitimation. Sanne är nöjd med sin roll på skolan och uppmanar kollegor att bli tydligare med sitt uppdrag, läsa styrdokumenten och hävda sin rätt gentemot skolledning, lärare och föräldrar. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som sammanfattar fritidspedagogernas uppdrag och som anser att fritidspedagogerna hamnat längst ned i prioritering. Hon påminner om att det kan bli dyrt att inte låta barn få kosta vad de borde få kosta.

Trygga barn är fria barn

Poddar

Kortfilm

Dokumentär

Källkritik

Reseprogram

Föreläsningar

Svenskt teckenspråk

Gen Z

Väck läslusten

Orka plugga

Vetenskap & teknik

Drama

Språk

Nationella minoriteter

Syntolkat

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Friare kan ingen vara: I varje barn ser jag mig själv

Friare kan ingen vara

I varje barn ser jag mig själv

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Här byggs relationer