Name: Lärarrummet : Vad behöver skolpersonal veta om hedersvåld?
Uploaded: 2017-12-07T20:32:29.000Z
Duration: 29 min 29 s
Description: Vi besöker en grundkurs i hedersfrågor anordnad av Origo resurscentrum i Stockholm. Där får skolpersonal lära sig att se varningstecken, förstå mekanismerna bakom hederskultur och att ställa de rätta frågorna för att få elever som lever i en hederskontext att våga berätta.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Vi besöker en grundkurs i hedersfrågor anordnad av Origo resurscentrum i Stockholm. Där får skolpersonal lära sig att se varningstecken, förstå mekanismerna bakom hederskultur och att ställa de rätta frågorna för att få elever som lever i en hederskontext att våga berätta.

Lärarrummet

Lärarrummet porträtterar inspirerande och engagerade pedagoger från hela landet i levande och fördjupande reportage. Lyssnaren får följa med in i klassrummen, ta del av lärarnas syn på pedagogik och höra vilka knep och metoder de använder sig av för att nå fram till eleverna. Säsong 7.

19-åriga Freja Ehlde hann knappt gå ut gymnasiet innan hon själv fick jobb som lärare. Hon är en av 15 ungdomar som ingår i projektet Framtida lärare. Under ett år får de prova på läraryrket på skolor i Malmö och Lund. Tanken är att de efter provåret ska få mersmak för läraryrket och söka till lärarutbildningen. Vi träffar Freja Ehlde när hon undervisar klass 2A på Ängslättskolan utanför Malmö.

Juniorlärare

När musikläraren Sten Rydh drabbades av en hörselskada blev han tvungen att sadla om. Eftersom matematiken hade varit en livslång passion vid sidan om musiken, så valde han att testa vad som händer om man tillämpar Suzukimetodens principer på matematikundervisningen. Suzukimetoden, som Sten Rydh hade använt i sin musikundervisning, går ut på att eleven lär sig i sin egen takt i små steg. I över 20 års tid har elever nu vallfärdat till mattesmeden i Bengtsfors för att få hjälp med matten.

Matte med suzukimetoden

Yrkesläraren Petra Bohlin ansåg att barn- och fritidsprogrammet på Lerums gymnasium var för teoretiskt. För att inkludera mer praktik i undervisningen startade Bohlin tillsammans med eleverna en öppen förskola i gymnasiets lokaler. Förskolan är öppen för föräldrar med små barn två gånger i veckan. På förskolan kan gymnasieeleverna träna på att interagera med barn och föräldrar.

Barn- och fritidselever som driver eget

Anette Wikenmo och Ola Nordkvist är musiklärare vid El Sistema i Malmö. El Sistema är en världsomspännande rörelse som startade i Venezuela 1975 av orkesterledaren José Antonio Abreu. Då handlade det om att ge gatubarn ett alternativ till ett liv i kriminalitet. El Sistema är i Sverige en del av kulturskolan och verksamheten genomsyras av en filosofi om socialt samspel genom delaktighet i en orkester.

Musik och socialt samspel med El Sistema

Edvard Lindqvist är resurspedagog och leklots på förskolan Egalia i Stockholm. Han menar att barn får allt mindre tid att leka på. Andra aktiviteter gör att barn sällan kan leka koncentrerat under längre tid. På förskolan håller Edvard i organiserade lekgrupper där leken tillåts ta tid. I lekgrupperna får barnen möjlighet att träna sin förmåga till samspel, inkludering, turtagning och koncentration.

Med lekgrupper får alla plats i leken

På specialförskolan Stegen går barn med olika rörelsehinder. Här tillämpar man konduktiv pedagogik - ett arbetssätt som utvecklades i Ungern av läkaren András Petö på 1940-talet. Pedagogiken är anpassad för personer med neurologiska funktionsnedsättningar och går ut på att se rörelsehindret som en fråga om inlärning. Tanken är att individen, genom att lära in nya rörelsemönster, ska få möjlighet att leva ett rikare och mer självständigt liv.

Med konduktiv pedagogik på specialförskolan

Lillemor Hjalmarsson och Åsa Lundman är lärare på Alftaskolan i Hälsingland. Sedan några år tillbaka jobbar de med metoden "Reading to learn" i sin undervisning. Reading to learn, eller R2L, är en pedagogik för läs- och skrivutveckling som togs fram av lärare och lingvister i Australien. Den går ut på att jobba fokuserat med de språkliga krav som varje ämne ställer. Vi besöker Alftaskolan för att lära oss mer om hur det går till.

Reading to learn i Alfta

Lätt för vissa men snudd på omöjligt för andra - matematik är det skolämne som kanske mer än andra omges av föreställningen att det krävs särskild begåvning för att lyckas. Måste det vara så? Vi går tillbaka till tre tidigare program och hör tankar om vad som krävs för att få alla elever att utvecklas i matematik. Vi hör "mattemissionären" Sabine Louvet, Anna Ekelin från Mattecentrum och lärare och elever från spetsmatteklassen på Dammfriskolan i Malmö.

Matematik för alla?

Grundskolläraren Sophia Stenfeldt brinner för att hitta på egna lektionsupplägg och arbetsuppgifter och hon vill dela med sig av dem till andra lärare. Därför startade hon facebook-gruppen Fröken Sophias undervisningstips. Idag har gruppen över 17 000 medlemmar. Vi träffar Sophia Stenfeldt för att höra vad hennes drivkraft är och vad det är för saker som hon delar med sig av.

Fröken Sophia delar med sig

Pelle Norlin är förskolläraren som efter 30 år i yrket började forska. I sin forskning intresserade han sig för bilderboksstunden i förskolan. Nu har han en ovanlig roll som lektor i förskolan och förskoleklassen. I jobbet hjälper han förskolor och förskoleklasser i Södertälje att utveckla sagostunden och samtalet kring läsningen. "Man blir överraskad hela tiden av hur mycket barnen engagerar sig och går in i boken och föreställningsvärldarna", säger Pelle Norlin.

Han brinner för sagostunden

Nathalie Simonsson är sexualundervisare och undervisar bland annat personal från särskolan i sex-och samlevnadsfrågor. Hon har också varit med och tagit fram appen "Mitt privatliv" som riktar sig till ungdomar med funktionsvariationer. Appen svarar på frågor om kroppen, känslor, relationer och sex och den togs fram i samråd med elever från särskolan. Vi träffar Nathalie Simonsson och pratar om vikten av att alla får bra undervisning om sex och relationer.

Viktigt att prata om sexualitet i särskolan

På träningsskolan Vingen i Karlshamn hade man tidigare problem med bråk och konflikter i elevgruppen. Som lösning började man arbeta med filmade exempel på hur man kan bete sig om man vill vara en bra kompis. Filmerna som pedagogerna spelade in med mobilkamera visar iscensatta exempel på situationer som kan uppstå i leken. Lärarna på Vingen ser nu fler användningsmöjligheter för filmade exempel som pedagogisk metod.

Konfliktlösning med mobilkamera i träningsskolan

"Mat är en sinnlig upplevelse. Det vi stoppar i oss väcker känslor på olika sätt. Därför är det viktigt att vi känner nyfikenhet och lust vid matbordet." Det säger Sofia Lönnquist, en av landets första diplomerade måltidspedagoger. Hennes vision är att sprida tankar kring hälsa och hållbar utveckling med maten som verktyg. Vi besöker Möllebackens förskola i Malmö, där Sophia Lönnquist jobbar, för att ta reda på mer om vad måltidspedagogik går ut på.

Måltidspedagogik

När läraren Emma Johansson pratar med sina förstaklasselever på Noltorpsskolan i Alingsås betonar hon vissa ord genom att teckna med händerna. Metoden kallas TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, och är något som Alingsås kommun har satsat särskilt på. Emma Johansson ser bara fördelar och menar att TAKK gör det lättare för alla att hänga med, inte minst elever med språksvårigheter eller de med ett annat modersmål än svenska. Som en bonuseffekt har hon märkt att ljudnivån sänks när barnen tecknar, något som förbättrar arbetsmiljön för både elever och personal.

Tecken för alla

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Jessica Lundin är en av två ungdomssamordnare i Nyköping som jobbar med att stödja elever som av olika anledningar riskerar att inte slutföra sina gymnasiestudier. Många av de här eleverna har tidigare varit i kontakt med elevhälsan, BUP eller socialtjänsten. Men det har saknats samordning av insatserna och ett helhetsgrepp om den enskilda elevens situation. Det är här Jessica Lundin kommer in. Vi följer med henne ut på fältet och träffar eleven Jennifer som är en av dem som fått stöd och vägledning av Jessica.

Hur får man fler att gå färdigt gymnasiet?

Sofia Hedin är pedagogista på förskolan Kakburken i Linköping. Hon tog initiativ till ett projekt med kamera i undervisningen. Det fanns en fråga hängande i luften om vem som ges möjlighet att dokumentera vår omvärld. Kanske kunde kameran vara ett sätt att komma åt barnens tankar och upplevelser? Vi träffar pedagoger och barn på Kakburken och tar reda på hur kameran kan bidra till ökad delaktighet i lärandet om sig själv och sin närmiljö.

Kameran som pedagogiskt verktyg på förskolan

Vi följer Ann Åhman och hennes elever på Projektkursen på Fellingsbro folkhögskola i Örebro län. Utbildningen är för elever med lindrig utvecklingsstörning och ska ge eleverna möjlighet att klara vardagen så självständigt som möjligt när de flyttar till eget boende, med eller utan stöd. Kroppskännedom, mat och boende är några av ämnena som står på schemat.

Förbereda ett självständigt liv

På St Petri gymnasium i Malmö satsar man på att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Yasmin Ahmad har fått stipendium från St Petri för att följa en forskare. Nu sommarjobbar hon på Alnarps lantbruksuniversitet där hon handleds av Ramesh Vetukuri, forskare i växtskyddsbiologi.

Sommarjobb som forskare

Hur når jag som lärare bättre fram till mina elever och hur får jag fler att bli engagerade? Hur ska jag skapa bättre arbetsro i klassrummet? Det är ett par exempel på frågor som lärare kan gå och grunna på. Lärarcoachen Andreas Hernvalds jobb är att vara det bollplank som ibland behövs för att hitta en lösning. Men enligt Andreas finns svaren nästan alltid inom lärarna själva. En skicklig lärarcoach är en inkännande lyssnare som kan konsten att locka fram det bästa hos pedagogen.

Att locka fram det bästa hos pedagogen

På yrkesutbildningen i Stenungsund kan SFI-elever söka till olika utbildningar som erbjuder språkstöd. Utbildningarna genomförs i tätt samarbete med olika branscher och målet är att eleverna dels ska bli bättre på svenska men också få ett yrke. Vi träffar svenskläraren Maria Jakobsson och några av hennes elever som läser till busschaufför och fordonstekniker. De berättar om vad för olika slags kurser som finns på skolan och vad språkstöd egentligen innebär.

Yrkesutbildning med språkstöd

Vi besöker Kommunikationsskolan i Malmö. Här går enbart barn med grava språkstörningar, barn som på olika sätt inte klarar av att hantera språk. Alla lärare är specialutbildade för att kunna möta barnens behov av stöd och alla arbetar i grupp mot samma mål, att få barnen att erövra språket.

Kommunikationsskolan hjälper barn med språkstörningar

Elever som missbrukar kan få hjälp av sjukvården och socialtjänsten för att bli kvitt sitt beroende. Men vad kan lärare och rektor göra om det handlar om elever som sitter och spelar dataspel hela nätterna och kommer efter i skolan? Författaren Patrik Wincent är auktoriserad terapeut och specialist inom dataspelsmissbruk. Hör honom berätta om metoder för att förhindra skärmberoende och spelmissbruk.

Skärmberoende och spelmissbruk

Från och med läsåret 2018/2019 finns digital kompetens inskrivet i den nya läroplanen, men det finns kommuner i Sverige som redan börjat arbeta med det nya ämnet. I Öckerö kommun har man satsat stort och ligger i framkant när det gäller digital kompetens i skolan. Läraren Erik Johansson är en av förgrundsgestalterna bakom satsningen och berättar här om den.

Programmeringssuccé för alla elever

Vi besöker Filosofiska skolan i Skarpnäck i Stockholm och undersöker hur de använder sokratiska samtal. Det är ett textsamtal som ska få eleverna att förstå andras perspektiv. Sokratiska samtal är ett ämne som ger utrymme till att tänka efter och få tid till samtal som problematiserar samhället. Det kan få eleverna att tänka kritiskt och lyssna på andras tankar inför dilemman alla kan hamna i. Vi möter grundaren Dick Holmgren och Annika Karlsson, pedagog i klass fyra, och hennes elever som har ett sokratiskt samtal om vänskap, lojalitet och hämnd.

Sokratiska samtal leder till kunskapstörst

Varje skola i Östersunds kommun kan få förberett material med olika anpassade teman om till exempel rymden, fjärilars liv, rörelser och konstruktion, matens kemi, allt med hjälp av olika tekniklådor. Pedagogerna kan beställa NTA-lådor och i dem finns förutom föremål och rekvisita för olika experiment även detaljerade anvisningar om hur pedagogen kan använda materialet i sin undervisning. Vem som helst kan dock inte använda lådorna utan varje pedagog har gått en heldagskurs för att bli en NTA-användare.

Fjärilslarver i klassrummet

Reportern Agneta Nordin besöker fritids, en plats för lek och förvaring... eller finns det en pedagogisk tanke? I Malmö satsar kommunen stort på sina fritidshem. Från och med hösten 2017 har man anställt så kallade förstefritidspedagoger. Fredrik Magnusson har arbetat som fritidspedagog i många år och är nu förstefritidspedagog. Vi besöker Bergaskolan i Malmö där han arbetar för att skapa större samstämmighet mellan skola och fritidshem men också för att höja kvaliteten och erbjuda samma utbud så att alla elever får möjlighet att utveckla samma förmågor.

Fritids, förvaring eller plats för pedagogik?

Malin Appeltofft är lärare på högstadiet i svenska, engelska och dramatik och använder sig av populärkultur för att skapa intresse hos elever som undrar varför de ska läsa litteratur eller dramatik som skrevs på 1500-talet. Till exempel innehåller tv-serien Skam många litterära referenser, vilka kan ge ingångar till annan världslitteratur och dramatik. Skam är de ungas kultur här och nu, men Shakespeares dramer hittar de inte självmant, menar Malin Appeltofft. Förutom de litterära referenserna ger Skam ingångar till ämnen som ätstörningar, sexuella övergrepp, sexualitet, relationer och annat i unga människors liv.

Tv-serien Skam, vägen in till Shakespeares verk

Vi följer med till en förskola på hjul, en buss som tar med sig barnen från Bergsjön i Göteborg till nya lärmiljöer som de annars kanske aldrig hade besökt. En mobil förskola har visat sig vara både språkutvecklande och bra för integrationen, och med hjälp av bussen upptäcker barnen inte bara hav och skog utan hela staden. Barnen på förskolan får också möjlighet till spännande och intressanta möten genom lek med barn från andra delar av Göteborg. Reporter: Anneli Abrahamsson.

Lärarrummet

Vad behöver skolpersonal veta om hedersvåld?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lärarrummet

Vad behöver skolpersonal veta om hedersvåld?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte