Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Hur var livet för ett nyfött barn på en gård på 1800-talet? Maine Wallentinson, museipedagog, och Helena Forsberg, föremålsantikvarie, samtalar om det hårda livet och allt som kunde drabba ett barn. Från förlossningen, till sjukdomar, avsaknad av sjukvård och bristande hygien i en tid då en fjärdedel av alla spädbarn dog. Inspelat den 19 oktober 2021 på Västerbottens läns museum. Arrangör: Västerbottens museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Föreläsningar från olika länsmuseer runt om i Sverige. Varje länsmuseum har valt ut berättelser som är relevanta för att beskriva något som rör den egna regionen - det kan vara en historisk person, viktiga händelser eller ett avgörande beslut. Inspelat 2020, 2021 och 2022.

I utkanten av Österbybruk i Uppland finns en viktig pusselbit för att förstå och förklara framväxten av den moderna svenska stålindustrin kring sekelskiftet 1900. Där finns nämligen två bevarade brännstålsugnar. Per Lundgren är bebyggelseantikvarie och berättar om järnets betydelse för Sverige och om tekniken för att framställa det svenska stålet med dess unika egenskaper. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Brännstålsugnarna i Österbybruk

I Uppland finns ungefär 170 medeltida kyrkor som helt eller delvis bevarats. Flera av dem är försedda med målningar från 1400-1500-talen. Herman Bengtsson är docent i konstvetenskap och berättar om den senmedeltida utsmyckningsformen och om den framstående målaren Alberus Pictor. Under 1400-talet fick bilderna en större betydelse för att förmedla det kristna budskapet till besökarna. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Albertus Pictor - medeltida kyrkor

Marja Erikson, forskare ekonomisk historia och chef kulturmiljö, berättar om bondhustrun Stina Persdotter som dömdes till döden 1845 för mordet på sin man Olof Olsson. Äktenskapet var stormigt och Olof var svartsjuk. När han skulle åka till Uppsala för att sälja ved hittades han död i stugan och läkaren upptäckte att han blivit arsenikförgiftad. Länsmannen fängslade hustrun Stina som dömdes till döden. Var hon ett offer för en galen man eller var hon en kallblodig mördare? Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

ViboStina - ett tragiskt öde

Torun Zachrisson, docent i arkeologi och forskningschef på Upplandsmuseet, och Magnus Källström, docent nordiska språk och runolog, samtalar om runor, runstenar och varför de finns i landskapet. I Uppland finns tusentals stenar från slutet av vikingatiden. Torun och Magnus pratar också om runalfabetet, den så kallade futharken, och om kända runristare som har lämnat stenar efter sig över ett stort geografiskt område. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Runriket Uppland

Bollhusmötet i Uppsala 1939 brukar beskrivas som en antisemitisk skamfläck på den svenska historien. Författaren och journalisten Ola Larsmo berättar om Bollhusmötet och hur ett ideologiskt propagandaarbete ledde till att en överväldigande majoritet röstade nej till att ta emot akademiska flyktingar från Nazityskland. Mötet hölls i den då nybyggda tennishallen som kallades Bollhuset. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Bollhusmötet 1939

Mikael Alm, universitetslektor i historia vid Uppsala universitet, berättar om maktkampen mellan kungamakten och kyrkan. Uppsala, med slottet och domkyrkan, är en av de viktiga platserna för denna maktkamp. Det blev kungamakten som gick segrande ur den striden och det ledde till reformationen och en stark ekonomisk och politisk kungamakt. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Maktens Uppsala

En av få grupper som emigrerade från Sverige till Amerika av religiösa skäl var de så kallade Erik-Jansarna. De kallades så efter sin grundare Erik Jansson och platsen de kom till i USA kallades Bishop Hill efter grundarens födelseplats, Biskopskulla i Uppland. Sekten grundades i mitten av 1840-talet och ett hundratal medlemmar reste med båt 1846 till USA. Marja Erikson, forskare ekonomisk historia och chef kulturmiljö, berättar om deras liv och öde. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Bishop Hill - utopi på prärien

Fem kilometer norr om nuvarande Uppsala ligger Gamla Uppsala. John Ljungkvist, forskare i arkeologi vid Uppsala universitet,  berättar om en plats som var viktig för många människor under lång tid. Här finns än idag stora monument i form av kungshögarna, men också platsen för ett tidigt biskopssäte. Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros, men vid flytten av domkyrkan under slutet av 1200-talet så krävde påven i Rom att namnet Uppsala skulle följa med. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Kungshögarna Gamla Uppsala

Per Frölund, filosofie licentiat i arkeologi, berättar om fyndigheter och utgrävningen av den södra Kungsgårdsplatån, en av två stora platåer i Gamla Uppsala. I den södra platån har man konstaterat tre olika hussekvenser i terrassen. Den yngsta byggnaden har varit ca 50 metern lång och tolv meter bred, en relativt stor byggnad för att vara från järnåldern. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

Kungshallen Gamla Uppsala

År 1897 reste Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel på den prestigefyllda polarexpeditionen över Arktis och Nordpolen. Resan gjordes i luftballongen Örnen, men efter knappt tre dygn måste de avbryta expeditionen och fortsatte till fots. I oktober 1897 dör de på Vitön där de återfinns 33 år senare. Håkan Jorikson, Museichef på Grenna museum, berättar och sjunger om denna mytiska expedition. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

Andrées polarexpedition

I augusti 1929 anländer flera hundra människor till Jönköping från södra Ukraina och alla talar svenska. Henrik Johansson, verksamhetsutvecklare arkiv, berättar om hur han hittade ett 30-tal glasnegativ med motiv från Svenskbyborna vistelse. Namnet på byn, Gammalsvenskby, kommer till i slutet på 1780-talet. Idag finns Gammalsvenskbyborna utspridda i flera olika länder. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

Svenskbyborna

År 1992 renoverades Bringetofta kyrka utanför Sävsjö och uppe på kyrkvinden hittade man en träkista. Kistan innehöll ett fosterskelett. Ingen vet vem som lagt kistan på vinden eller varför, men vi känner till de kyrkliga rättsreglerna som genomsyrade människornas liv. Regler om att, odöpta, dödfödda och missfall inte fick begravas i vigd jord. Katali Jarefjäll, verksamhetsutvecklare på museet, föreläser. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

Fostret i kyrkväggen

Konstnären John Bauer blev endast 36 år gammal. Hans konstnärskap fick stor uppmärksamhet under hans levnad - bland annat genom hans illustrationer i sagosamlingen "Bland tomtar och troll". För eftervärlden har hans konst haft stor betydelse. Pauline Beinö, museivärd, berättar om John Bauers konstnärskap, äktenskap med hustrun Ester och deras tragiska död. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

John Bauer

År 1845 startade den första tändsticksfabriken i Jönköping och det blev början på en ny epok. Även om det blev en framgångssaga för Jönköping så fanns det en tragisk baksida. Lisa Lundqvist, etnolog vid Tändsticksmuseet, berättar om Lena Törnqvists liv. Lena tillhörde de jordlösa och industrialismen erbjöd en möjlighet till försörjning, men det var också en farlig miljö och Lena drabbades av fosfornekros. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

Tändsticksfabriken - arbetaren Lena

Redan i slutet av 1800-talet hade man förstått att Jönköping var en betydande bronsåldersbygd, men det var hösten 1971 som undersökningen av en gravhög gav unika fynd. Mikael Nordström, enhetschef arkeologi, byggnadsvård och konservering berättar om de 46 hällarna som återfanns i graven varav 15 var ristade med olika motiv. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

Sagaholmhällarna

Hur skulle staten agera och ta hand om medborgarna om det blev krig i Sverige? Samuel Palmblad, enhetschef för byggnadsvård, berättar om hur civilförsvaret var organiserat under kalla kriget med fokus på 1970- och 1980-talen. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Kalla kriget och beredskapstiden

En av Sveriges största operasångerskor genom tiderna, Christina Nilsson, föddes på en gård i Vederslöv undanför Växjö. Anders Bengtsson, antikvarie, berättar om Christina Nilssons liv och om den stora samling om henne som finns på Smålands museum. Inspelat den den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Operasångerskan Christina Nilsson

Under en resa till Ryssland 1873 fick operasångerskan Christina Nilsson en gåva från tsar Alexander II och tsarinnan Maria Alexandrovna av Ryssland. Gåvan var smaragdsmycken och hon fick dem under ett framförande av Juvelarian ur "Faust". Maria Varhelyi är konservator och berättar om smyckenas dramatiska öde. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Operasångerskan Christina Nilssons smaragdsmycken

Möbelsnickaren Mauritz Ådahl emigrerade till Amerika vid 1900-talets början. Efter en resa tillbaka till Sverige återvände han, men han hade köpt biljett på båten Titanic och blev en av de 123 svenskar som omkom 1912. Hans klocka, vigselring, anteckningsblock och övriga saker skickades hem till familjen i Blekinge. Historiker Håkan Nordmark berättar och visar några av dessa föremål. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Mauritz Ådahl reste med Titanic

I slutet på 1990-talet genomfördes ett antal arkeologiska undersökningar vid den nya vägsträckningen av E4 vid Ljungby och Hamneda. Alexandra Stiernspetz Nylén, avdelningschef kulturmiljö och forskning, berättar om utgrävningen. Med hjälp av en paleobotaniker, som är specialist på fossila växter, fröer och pollen kunde man konstatera kraftigt förhöjda halter av vitsippa i graven från yngre stenåldern. Inspelat det 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Hällkista med vitsippor

Sex kilometer norr om Växjö finns ruinerna efter Kronobergs slott. En gång i tiden var slottet, tillsammans med Kalmar slott, Jönköpings slott och Älvsborgs slott, Sveriges skydd mot ärkefienden Danmark. Genom historien har slottet fyllt flera funktioner förutom att vakta gränsen. Alexandra Stiernspetz Nylén, avdelningschef kulturmiljö och forskning, samtalar med historikern Håkan Nordmark om slottet och dess historia. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Renässansslottet Kronoberg

Ett av de mest populära helgonen under medeltiden var Sigfrid. Det finns två Sigfrid, berättar historikern Håkan Nordmark. Den verklige Sigfrid var troligtvis missionär från England och verksam i Växjötrakten på 1000-talet och legenden Sigfrid som man trodde var den som införde kristendomen i Sverige. Inspelad den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Sankt Sigfrid - Missionären och legenden

Varför har Småland kallats för glasriket? Björn Arfvidsson, avdelningschef för samlingar och glasantikvarie, berättar om de första glasbruken i Sverige och vilka faktorer som samverkade för att de skulle hamna på nästan samma plats i Småland. Inspelad den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Glasriket

Knut Bergkvist vid glasbruket Orrefors uppfann 1916 graalglastekniken som användes vid tillverkningen av konstglas. Björn Arfvidsson, avdelningschef för samlingar och glasantikvarie, berättar om tekniken att framställa graalglas och vad som föregick den. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Graalglas

Vad tänker man på när man hör Småland? Och vad har präglat synen på Småland och smålänningarna? Museichef Lennart Johansson samtalar med Peter Aronsson, professor i historia och rektor på Linnéuniversitet, om avgörande händelser som påverkat landskapet och om regionala skillnader och förändringar över tid. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Småländsk identitet och mörkaste Småland

Hur hamnar föremål som varit på månen på Utvandrarnas hus i Växjö? Museichef Lennart Johansson berättar om när svenskättlingen Edwin "Buzz" Aldrin, andre mannen på månen efter Neil Armstrong, besökte Utvandrarnas hus 1970. Lennart Johansson berättar också om ett anspråkslöst föremål som i kombination med ett brev från USA:s president Richard Nixon blev intressant. Inspelat den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Buzz, månen och Lindshammars glasbruk

Gulli Petrini var en viktig röst för den kvinnliga rösträtten och levde under en tioårsperiod i Växjö. Där engagerade hon sig i politiska frågor och var med och startade en kvinnlig rösträttsförening 1903. Hon blev även den första kvinnan i Växjö stadsfullmäktige. Museichef Lennart Johansson berättar om Gulli Petrini och hennes gärning och naturvetenskapliga världsbild. Inspelade den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Gulli Petrini

Dackefejden var ett bondeuppror initierat av Nils Dacke. Orsaken var ett starkt missnöje mot kung Gustav Vasas försök att stärka centralmakten. Nils Dacke, en bonde från Vissefjärda i Småland, är den första ur bondeled som träder fram på den historiska scenen. Historiker Håkan Nordmark berättar om Nils Dacke, dåtidens politiska maktspel och en brytningstid i svensk historia. Inspelad den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Nils Dacke

Blendasägnen finns i många varianter, men en av den äldsta nedtecknade är från 1690-talet. Det var när de småländska männen var iväg och krigade som dansken passade på att bränna, röva och skända. Då insåg Blenda att något måste göras och bjöd in danskarna på fest där de slogs ihjäl. Historikern Håkan Nordmark berättar om Blendalegenden och hur den till och med har påverkat lagstiftningen gällande arvsrätt. Inspelad den 9 november 2020 på Smålands museum. Arrangör: Kulturparken Småland.

Blendasägnen

Den arkeologiska utgrävningen av stenåldersboplatsen i Ljungaviken har vänt upp och ner på tidigare föreställningar om hur människor levde tillsammans. Ola Palmgren, pedagog, berättar om utgrävningen och animalosteolog Ola Magnell visar ett av de mest spektakulära fynden från utgrävningen, en hund som begravts med omsorg. Inspelat på Blekinge museum den 11 november 2020. Arrangör: Blekinge museum.

Det ligger en hund begraven

År 1495 förliste den danske kungen Hans flaggskepp Gribshunden i Ronneby skärgård i Blekinge. Brendan Foley, forskare i arkeologi vid Lunds universitet, berättar om projektet och marinarkeologiska utgrävningar. Christoffer Sandahl, chef samlingar på Blekinge museum, berättar och visar föremål som man funnit från vraket. Inspelat på Blekinge museum den 11 november 2020. Arrangör: Blekinge museum.

Skeppet Gribshunden

Kan den danske kung Hans flaggskepp Gribshunden som sjönk 1495 bli ett flaggskepp för Ronneby kommun på 2000-talet? Anneli Vik arbetar med projekt Gribshunden vid Ronneby kommun. Här berättar hon om drömmen om ett museum som funnits under lång tid i Ronneby och som har aktualiserats igen när man konstaterar att det var skeppet Gribshunden som man funnit. Inspelat på Blekinge museum den 11 november 2020. Arrangör: Blekinge museum.

Drömmen om ett museum

Ett av Unescos världsarv är Örlogsstaden Karlskrona, en av de bäst bevarade och mest kompletta örlogsstäderna som finns kvar i världen. Marcus Sandekjer, museichef på Blekinge museum, och Malin Jogmark, verksamhetsutvecklare på Marinmuseum, berättar om Karlskronas historia och det levande världsarvet. Inspelat på Blekinge museum den 11 november 2020. Arrangör: Blekinge museum.

Från storslagen vision till ett levande världsarv

Blekinge är ett kustlandskap som präglats av närheten till havet. Christoffer Sandahl, chef samlingar, Blekinge museum, berättar om havet och kusten som en del av Blekingebons identitet. Bertil Andersson, båtexpert och båtbyggare, berättar om båtarna utveckling och anpassning för kusten och sjöarna i Blekinge. Inspelat på Blekinge museum den 11 november 2020. Arrangör: Blekinge museum.

Kustkultur och båtar

Internationella utbyten, sjöfart och kontakt från stora delar av världen är en del av Blekinges historia, säger Charlotte Nordheim, projektsamordnare på Blekinge museum. Tillsammans med Henrik Lövgren, Blekinge integrationscentrum, och Marco Bertoni, universitetslektor och professor, Blekinge tekniska högskola, berättar hon om utmaningar och möjligheter för framtiden. Inspelat på Blekinge museum den 11 november 2020. Arrangör: Blekinge museum.

Ett Blekinge i förändring

Hur reagerade människor på pestens ankomst på medeltiden? Tänk dig att människor dör som flugor omkring dig, och du har ingen aning om vad som orsakar det, eller hur du kan skydda dig och dem du älskar. Marie Schmidt och Liselotte Öhrling, pedagoger och arkeologer berättar om olika "mediciner" och andra tilltag som människor desperat försökte skydda sig och sina älskade med. Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

När pesten kom till Lödöse

Munkarna tillhörde de lärda under medeltiden, och låg i framkant vad gällde dåtidens utbildning, läkekonst och annan kunskap. De förde med sig massor av nya kunskaper och företeelser till Sverige som vi har nytta av än idag - exempelvis vårt alfabet. Men vad mer kunde munkarna? Och hur var det att leva som munk i medeltidens Lödöse? Museipedagogerna och arkeologerna Marie Schmidt och Liselotte Öhrling berättar och visar fynd. Inspelat den 7 december på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Tacka munkarna för det!

Staden Lödöse betraktas som en av det medeltida Sveriges allra tidigaste städer. De äldsta spåren dateras till mitten av 1000-talet. Arkeologiska utgrävningar har pågått i Lödöse sedan tidigt 1900-tal och det arkeologiska materialet är idag en mycket viktig källa till vår kunskap om det medeltida Sverige. Ing-Marie Trägårdh, antikvarie berättar. Inspelat den 7 december på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Historien om Lödöse

Varför byggdes en stor katedralliknande kyrka utan anknytning till varken biskopssäte, stad eller kloster mitt ute i skogen i norra Dalsland? Anton Lazarides, antikvarie, Christian Mühlenbock, museichef, och Anna Beckman, antikvarie, samtalar om kyrkan och visar fynd från utgrävningen. Dessutom berättar de om legenden om martyrprästen Nils av Edsleskog. Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Den bortglömda kyrkan i Edsleskog

Ett antal borttappade meddelanden från medeltiden, ristade med runor, har hittats i Lödöse. Marie Schmidt, pedagog och arkeolog, berättar om ett av de mest spännande meddelandena som lyder: "Håll dig gömd, far". Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Håll dig gömd!

Liselotte Öhrling, pedagog och arkeolog, berättar om ett av Sveriges mest välbevarade plagg från medeltiden. Det är en vante som hittades nästan ett millennium senare av arkeologer. Den är gjord i en gammal teknik som kallas nålbindning. Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

En vante saknar sin maka

Lekare kallades en person som under medeltiden reste omkring som musiker och gycklare. Marie Schmidt, pedagog och arkeolog, berättar om lekarnas status och hur de behandlades under medeltiden. Enligt den äldre Västgötalagen från 1200-talet kunde man slå en lekare utan att bli straffad. Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Lekaren - medeltidens kulturarbetare

På Lödöse museum finns en av norra Europas största medeltida textilsamlingar. Det är fragment av packtextil, heminredning eller kläder. Liselotte Öhrling, pedagog och arkeolog, berättar att även om lämningarna är små kan de säga en hel del. Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Textil passande en drottning

Vanliga fynd i Lödöse är föremål som har med matlagning att göra. Grytor, slevar, smörspadar. Vad har man lagat för mat med dem? Och hur åt man maten? Utifrån källor som berättar vad som serverades så dukar museipedagogerna och arkeologerna Marie Schmidt och Liselotte Öhrling fram en medeltida måltid. Inspelat den 7 december 2020 på Lödöse museum. Arrangör: Lödöse museum.

Medeltidens vett och bordsetikett

När man föddes in i högadeln i slutet på 1800-talet fanns det förväntningar på vad man skulle göra med sitt liv. Cecilia af Klercker, född Lewenhaup, förväntades gifta sig väl och skaffa barn. Jean-Pierre Salkvist berättar om Cecilias af Klerckers liv som statsfru vid hovet och om hennes samling vid Sörmlands museum. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Hovdam Cecilia af Klercker

Känner du någon som bara går omkring och smurfar? Antikvarie Rikard Borg har plockat fram plastföremål från museets samlingar. Plast är kanske inte det första man tänker på när man pratar om historia, men de flesta museum samlar in föremål som kan berätta något om oss som lever idag. Plast är kanske den bästa symbolen för det moderna konsumtionssamhället. För museet är det en utmaning att bevara plasten i rätt miljö. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Plast på museum

1922 flyttade de första patienterna in på Sundby mentalsjukhus i Strängnäs. Sjukhuset var ett av de största i Sverige och hade plats för 800 patienter. Elin Loord är arkivarie och berättar om Sundby mentalsjukhus, men också om den syn på människor med psykisk ohälsa som präglade stora delar av 1900-talet. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Sundby mentalsjukhus

En av de största samlingarna på Sörmlands museum är från Nordiska Kompaniets verkstäder som fanns i Nyköping från början av 1900-talet och fram till 1973. Under en period var det stadens största arbetsgivare, något som har gett avtryck än idag. Antikvarie Rikard Borg berättar om stämpelklockan som infördes på företaget och om synen på tid och arbete som påverkades av industrialismen och tillkomsten av järnvägen. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum

Nordiska Kompaniet och stämpeluret

Hanna Palme föddes i Finland 1861, men flyttade till Sverige när hon gifte sig. I sitt nya hemland engagerade hon sig i samhällsdebatten och särskilt i kvinnofrågor. Framför allt är hon med och grundar den svenska dräktreformföreningen. Målet var att göra om kvinnokläder så att de blev bekvämare och hälsosammare. Antikvarie och museipedagog Sofia Kummel berättar om Hanna Palme och hennes kamp för att förändra samhället. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Hanna Palme och dräktreformen

Bernhard Östermans liv börjar med låga odds. Han och tvillingbrodern Emil växer upp på olika barnavårdsinstanser, men båda lyckas komma in på konstakademin. Antikvarie och museipedagog Jean-Pierre Salkvist berättar den dramatiska resan från föräldralös till erkänd konstnär och överintendent vid hovet. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Konstnären Bernhard Österman

På Sörmlands museum arbetar man med berättande magasin, föremålen hålls samman i berättelser kring människor och deras sammanhang. Antikvarie Rikard Borg ger exempel på en sådan berättelse om Karin Pettersson som föddes och dog i Sörmland, men gjorde flera resor över Atlanten till Amerika. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Karin Pettersson - ett sörmländskt livsöde

Vid flytten av Sörmlands museum till nya lokaler för några år sedan fann man en samling med smältdeglar i olika skick. Det visade sig vara från en utgrävning av norra vallen i Nyköpingshus. Antikvarie Rikard Borg berättar om fyndet som kan komma från ett metallurgiskt och kemiskt laboratorium som ska ha funnits på Nyköpingshus i slutet av 1500-talet. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Mysteriet med alkemisten på Nyköpingshus

1945 genomfördes på Socialstyrelsens uppdrag en hushållsundersökning i Nyköping och Tuna.  Ett hundratal hushåll besöktes av sociologer, arkitekter och fotograf Lena Böklin. Kommunikatör Karin Andersson berättar om Lena Böklins fotografier och hur man med hjälp av intervjuer, frågeformulär, planritningar och fotografier skulle undersöka hur folk bodde, hur de använde sitt hem och vilka önskemål de hade. Undersökningen skulle också se på skillnader mellan staden och landet. Inspelat den 9 december på Sörmlands museum. Arrangör: Sörmlands museum.

Lena Böklin och hushållsundersökningen

År 1618, efter 40 års arbete, stod Varbergs fästning färdig. Den låg strategiskt placerad i Östdanmark som skydd mot anfall från Sverige. Inger Alebo, museipedagog, berättar om maktkampen mellan Sverige och Danmark, men framför allt återger hon en bild av de kvinnor och män som utförde arbetet på platsen och hur deras livsvillkor kunde se ut. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands kulturhistoriska museum.

Vi byggde Varbergs fästning

Hur fäktades man med ett långsvärd på medeltiden? Museipedagog Joakim Løfgren berättar om olika tekniker och han går igenom svärdets olika delar. Han visar skillnaden mellan den snabba och effektiva medeltidsfäktningen och den fäktningen som visas i Hollywoodfilmer idag. Joakim Løfgren fäktas dessutom tillsammans med Norah Kohle. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands kulturhistoriska museum.

Hur man fäktades på medeltiden

I var femte halländsk sockenkyrka finns idag bevarade takmålningar tillkomna från slutet av 1600-talet och fram till början av 1800-talet. Charlotte Skeppstedt, antikvarie, berättar om himlingarna som är unika för Västsverige. Taken tillkom i en tid när de medeltida kyrkorna rustades upp och byggdes till. Då de västsvenska kyrkorna saknade medeltida tegelvalv slogs trävalv över kyrkorummen. Inspelat den 25 januari på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands kulturhistoriska museum.

Mellan himmel och helvete - halländska kyrkotakmålningar

En halvmeterstor kittel av brons och järn, tillverkad i regionen kring norra Alperna för över tvåtusen år sedan - vad gör den på Hallands kulturhistoriska museum? Och hur och när hamnade den här? Förste antikvarie Per Wranning berättar om det unika fyndet och på det fantastiska sätt som den upptäcktes på. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum.

Den förromerska kitteln på Skrea backe

Under sommarmånaderna fördubblas Hallands befolkning och stränderna intas av människor från när och fjärran. Förste antikvarie Christina Andersson-Wiking berättar om badlivet från allmogens hälsokällor och nakenbad till borgerlighetens kurortsliv, det folkliga friluftsbadandet och dagens spa. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands kulturhistoriska museum.

Folkligt badande och kurortsliv i Halland

Ingrid Wallberg drev en egen arkitektbyrå och kom att rita och bygga ett hundratal flerfamiljshus, radhuslängor och villor i Västsverige. Trots en omfattande och unik arkitektgärning, omnämns hon enbart som en stor företagare vid sin död 1965. 2019 publiceras dock en omfattande biografi om henne skriven av Anne Brügge. Intendent Anneli Tuveros föreläser. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands konstmuseum.

Ingrid Wallberg - Arkitektpionjären som hamnade utanför historieskrivningen

Konstnären Olle Bærtling beskrivs som visionär och modernist, men också som en strategisk affärsman. Som utbildad ekonom med kunskaper i marknadsföring utvecklade han en strategi för att etablera sig som konstnär. Intendent Anneli Tuveros berättar om ett konstnärskap som visar på en individs möjligheter att nå sina drömmar. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands konstmuseum.

Olle Baertling - visionär och strateg

Ett av museisveriges mest kända fynd är Bockstensmannen och har sedan han hittades 1936 aldrig upphört att fascinera. Förste antikvarie Christina Andersson-Wiking berättar om Bockstensfyndet och vilka värdefulla kunskaper som Bockstensmannens kvarlevor har bidragit med och hur det har gjort att vi kan komma den medeltida människan nära. Inspelat den 25 januari 2021 på Hallands kulturhistoriska museum. Arrangör: Hallands kulturhistoriska museum.

Bockstensmannen - ett fynd med många berättelser

På Filmmuseet i Kristianstad kan man besöka Sveriges äldsta filmateljé och lära sig mer om den tidiga filmproduktionen. Véronique Dubois-Côté, museiintendent och filmpedagog, berättar om ateljén men också om hur filmindustrin utvecklades under 1900-talet. I ateljén i Kristianstad föddes den svenska spelfilmproduktionen och var bara i bruk under åren 1909-1910, men bidrog till en spännande tid i den svenska filmhistorien. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Sveriges äldsta filmateljé

I början av förra sekelskiftet var Sverige inne i en tredje våg av massutvandring till USA. År 1910 producerade filmbolaget Svenska Biografteatern från Kristianstad två filmer som tydligt tar ställning mot emigration. Kan de räknas som propagandafilmer? Véronique Dubois-Côté, museiintendent och filmpedagog, berättar om filmerna och om åtgärder i Sverige för att stoppa emigrationen. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Anti-emigrationsfilmer: propaganda eller inte?

Antikvarie Helén Lilja upptäckte en liten samling miniatyrer i museets magasin. Miniatyrerna var gjorda efter en bouppteckning efter en rik bondhustru från tidigt 1800-tal. Som gift kvinna hade bondhustrun flera uppsättningar klutar, en sorts "hijab". Att visa håret var nämligen otänkbart för en ärbar kvinna, inte bara i Skåne. Slöjan var en del av den svenska bondekulturen. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Skånsk hijab på 1800-talet

Under en period i slutet av 1500-talet låg Europas centrum för astronomisk forskning på ön Ven i Öresund. Malin Liedberg, museipedagog, berättar om den excentriske adelsmannen Tycho Brahe som hade ett stort intresse av astronomi och gjorde observationer och utvecklade en metod för att studera himlavalvet. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Tycho Brahe och observatoriet på Ven

Vilka var snapphanarna? Stämmer den traditionella synen som rövare på plundringståg eller var de helt enkelt soldater i friskytteförband som slogs för att Skåne skulle förbli danskt? Eller var de offer för kriget? Svaret är inte ett utan flera och illustrerar hur vår historia förändras med den som skriver den. Malin Liedberg, museipedagog, och Helén Lilja, antikvarie, resonerar kring synen på snapphanen och vem de egentligen var. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Snapphanarna - offer, hjältar eller rövare?

Vintern 1612 tågade en svensk armé, med Gustav II Adolf i spetsen, över gränsen in i det då danska Skåne. Men alla i hans följe var inte soldater, det fanns hantverkare, betjänter och familjer. Helén Lilja, antikvarie, berättar mer om en av dem, svenska Karin, som blev kvar i staden Vä. Där blev hon anklagad för häxeri. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Karin - en häxa i Gustav II Adolfs armé

1996 gjorde två unga arkeologer ett fantastiskt fynd i Färlöv. Det visade sig vara en bronskittel från yngre romersk järnålder som innehöll kremerade kvarlevor av två män och deras vapen. Antikvarie Helén Lilja samtalar med de båda arkeologerna, Tony Björk och Anders Edring, som gjorde fyndet för mer än 25 år sedan. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Rester av romarriket i Skåne

1991 gjordes en arkeologisk undersökning i Fjälkinge, öster om Kristianstad. Där hittades 128 skelett som begravts i den kalkrika sanden och var välbevarade. Arkeolog Bertil Helgesson berättar om vad man kunde utläsa av dessa fynd, både på kollektiv- och på individnivå, utifrån placering i gravarna, ålder på de döda och sättet de var begravda på. Skeletten daterades till perioden vikingatid till tidig medeltid. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Gravfältet i Fjälkinge

En stor del av det som kan berätta om vikingatiden är det vi normalt kallar skattfynd, berättar arkeolog Bertil Helgesson. Återkommande fynd är smycken, delar av smycken, mynt och så kallat hacksilver. I Tolånga i Skåne hittades 1872 en silverskatt som vägde 590 gram. En ganska liten skatt men troligtvis är den en del av de 100 ton silver som betalades i danagäld för att slippa bli plundrade. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Skatten i Tolånga

Uppåkra, strax söder om Lund i Skåne, har varit en oerhört viktig plats i mer än tusen år - från romersk järnålder, genom vikingatid och in i tidig medeltid. Här lyckades de mäktiga ledarna behålla sin maktposition, trots att förhållandena i världen runt omkring hela tiden förändrades berättar arkeolog Bertil Helgesson. Platsen är känd sedan 1930-talet men först på 1990-talet undersöktes platsen i större skala. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Uppåkra - ett maktcentrum i södra Skandinavien

Regalskeppet Kronan var stormaktstidens sannolikt största fartyg, säger Lars Einarsson, enhetschef och projektledare för Kronanundersökningarna. Han berättar om arbetet med bärgningen av föremål från skeppet, konservering av föremål, unika fyndigheter och vad de kan berätta för oss idag om villkoren på 1600-talet, om biologiska förutsättningar och andra utmaningar i arbetet med Kronan. Inspelat den 29 januari 2021 på Kalmar läns museum. Arrangör: Kalmar läns museum.

Regalskeppet Kronan

Hur kommer det sig att en man hittas mördad över en eldstad med munnen full av fårtänder? Gabriella Johansson är arkeolog och hon berättar om den dramatiska händelsen som utspelande sig i öländska Sandby borg på 400-talet. Händelsen har påverkat eftervärlden in i våra dagar och man har varnat för området som en plats att undvika. Inspelat den 29 januari 2021 på Kalmar läns museum. Arrangör: Kalmar läns museum.

Hövdingens brutala död i Sandby borg

Hur bevarar man en byggnad för eftervärlden? Bebyggelseantikvarien Richard Edlund har arbetat med ombyggnaden av gamla posthuset i Kalmar. Posten byggdes 1947 i den stil som kallas Swedish modern, perioden efter funkis. Funkisen hade kännetecknats som ljus och stram, men Swedish modern mjukade upp detta på 1940-talet. Richard Edlund berättar om hur man rekonstruerade byggnaden och lyfta fram de äldre delarna från 1947. Inspelat den 29 januari 2021 på Kalmar läns museum. Arrangör: Kalmar läns museum.

Från posthus till stadsbibliotek

Kalmarkonstnärinnan Jenny Nyström var unik för sin tid, för oss idag kanske hon är mest känd för sin av bilder av tomten, men hon var så mycket mer än så. Hon var en prisbelönt, akademisk skolad konstnär och ensam familjeförsörjare i en tid då en kvinnas främsta uppgift var att vara maka och mor. Museipedagog Pia-Lena Björnlund berättar om hennes liv och mångsidiga konstnärskap. Inspelat den 29 januari 2021 på Kalmar läns museum. Arrangör: Kalmar läns museum.

Kalmarkonstnärinnan Jenny Nyström - pionjär på flera sätt

Örjan Molander, museichef, har valt tre föremål som ger en bild av en annan tid - ett vargspjut, en tobaksburk och kavelknippen från Horns kungsgård. Kavelknipperna höll ordning på hur rättaren och dagsverkstorparen skulle se att rätt antal arbetsdagar utfördes. Inspelat den 29 januari 2021 på Kalmar läns museum. Arrangör: Kalmar läns museum.

Museichefens favoritföremål

Kalmar läns museum ingår i ICOM, International council of museums, som arbetar för att museum ska vara i samhällets tjänst. Tina Lindström, enhetschef, Helen Andersson, pedagog, Adam Norman, pedagog, Gabriella Johansson, pedagog, och Lise-Lotte Jumme, enhetschef byggnadsvård, berättar om museets olika projekt som rör samhällsfrågor. Inspelat den 29 januari 2021 på Kalmar läns museum. Arrangör: Kalmar läns museum.

Med museet för ett hållbart samhälle

Strömmingen har varit en viktig proteinkälla och har hållit svenska folket vid liv, berättar Ingela Broström, chef för den publika avdelningen på Länsmuseet Gävleborg. Ett viktigt inslag i dåtidens Sverige var det religiösa livet. Detta innebar att där det fanns fiskelägen fanns också kapell. Många av dessa byggnader finns kvar idag och kan berätta om funktioner och byggnadsstilar. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Fiskarkapellen

År 1811 insåg Karl Johan Sehlberg att skeppet han reste med mellan England och Sverige höll på att sjunka. Han skrev ner händelsen och kastade i en flaskpost i havet.  Ingela Jönsson Linke, antikvarie, berättar den otroliga historien om flaskposten som idag finns på Länsmuseet Gävleborg. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Karl Johan Sehlberg och det förlista skeppet Gobiten

1943 lekte ett par pojkar i Hamrånge socken i Gästrikland och fann mellan två klippblock en glödpanna tillsammans med några andra föremål.  Richard Schill, kulturpedagog, berättar om den unika glödpannan och hur den kan ha hamnat i Sverige och vad den använts till. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Glödpannan

Någon gång på 1670-talet kom en man, Markus Sigfridsson, vandrande med sin familj och slog sig ner i byn Fågelsjö på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland. Ingela Broström, chef för den publika avdelningen på Länsmuseet Gävleborg, berättar om en av de gårdar som är upptagen på Unescos världsarvslista. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Hälsingegården Fågelsjö

I Gästrikland har man tillverkat järn i minst tvåtusen år. Maria Björck, chef för kulturmiljö och arkeologi på Länsmuseet Gävleborg, berättar om järnets historia och om en av de mest kända brukspatronerna, Järn-Brita på Axmar bruk. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Järnbruken och Järn-Brita

1993 i Torsåker hittades tolv ämnesjärn och två luppar från järnåldern i en kulle som heter Kråknäset. Richard Schill, kulturpedagog, berättar om järnframställningen från den järnhaltiga jorden till rostningen och vilken revolution det innebar när järn började tillverkas. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Kråknäsjärnet

Maria Björck, chef för kulturmiljö och arkeologi på Länsmuseet Gävleborg, berättar om statens försök att fördriva samerna till Lappland och fjällområdena. Detta protesterade samerna emot, men även bönderna som hade olika utbyten med samerna. Maria Björck berättar om en arkeologisk undersökning av ett så kallat sockenlappboställe och visar på fynd från platsen. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Sockenlappbostället i Järvsö

Från tallrikar till Fred Flintstone. Kristina Lindkvist, intendent i konst och formgivning, tar oss med till Gävle porslinsfabrik och berättar om företagets uppgång och fall och om hur det var att arbeta i fabriken. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Gävle porslin

Sverige och Finland var under lång tid ett rike. Under slutet av 1500-talet och fram i mitten av 1600-talet var det många som flyttade från Finland till den svenska utmarken och skogen.  Arkeolog Inga Blennå berättar om en utgrävning av en finnbosättning i Alfta och visar på fynd som hittades på platsen. Inspelat den 15 februari 2021 på Länsmuseet Gävleborg. Arrangör: Länsmuseet Gävleborg.

Ett skogsfinskt boställe i Alfta

Närke har ovanligt mycket trä bevarat i sina medeltida kyrkobyggnader och verktygsspår från medeltiden kan berätta om både tidens hantverkare och byggnadsteknik. Hemslöjdskonsulent Lars Petersson och Anneli Borg och Charlott Torgén, byggnadsantikvarier, berättar. Inspelat den 14 april 2021 på Örebro slott. Arrangör: Örebro läns museum.

Medeltida kyrkotaklag i Närke

Birgitta Johansen, museichef, talar om hur det tidiga 1800-talets syn på behov och begär kan få oss att reflektera kring vår tids konsumtionssamhälle. Utgångspunkt är innehållet i utställningen Möjligheternas spegel, sinnenas begär. Inspelat den 14 april 2021 på Örebro slott. Arrangör: Örebro läns museum.

Möjligheternas spegel, sinnenas begär

Utökade kommunikationer, varuutbud, efterfrågan och ekonomiska möjligheter i början av 1800-talet. Hur speglas de i samtidens lokala tidningar och vad finns i samlingarna? Kommunikationschef Maria Uddén berättar. Inspelat den 14 april 2021 på Örebro slott. Arrangör: Örebro läns museum.

Konsumtionen i Örebro under 1800-talet

Maria Uddén, kommunikationschef, berättar om hur kung Karl XIV Johan kom att prägla stil, ideal och mode. Hon visar exempel från museets samlingar på hur kungen avbildades. Inspelat den 14 april 2021 på Örebro slott. Arrangör: Örebro läns museum.

Stilikonen Karl XIV Johan

En unik samling plagg i museets samlingar berättar om hur en vanlig bonde var klädd i början på 1800-talet. Kommunikationschef Maria Uddén och slöjdkonsulent Lina Jatko berättar och visar exempel. Inspelat den 14 april 2021 på Örebro slott. Arrangör: Örebro läns museum.

Erik Janssons garderob

Marcus Drotz, enhetschef på Örebro läns museum, berättar om innovation och utveckling av det tidiga bergsbruket i Bergslagen under högmedeltiden. Museet genomför ett forskningsprojekt där provtagning av sjösediment i vattendragen kring Nora ingår. Inspelat den 14 april 2021 på Örebro slott. Arrangör: Örebro läns museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Spädbarnsdödlighet och folktro

Om programmet

Pedagogiskt syfte

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Spädbarnsdödlighet och folktro

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt