Name: UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare : Miljörörelsens historia
Uploaded: 2022-06-28T00:00:00.000Z
Duration: 36 min 15 s
Description: När blev människor miljömedvetna? Historikern och författaren David Larsson Heidenblad samtalar med vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Ekman om miljörörelsens historia från Rachel Carsons "Tyst vår" som kom 1962 och fram till idag. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 31 mars 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

När blev människor miljömedvetna? Historikern och författaren David Larsson Heidenblad samtalar med vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Ekman om miljörörelsens historia från Rachel Carsons "Tyst vår" som kom 1962 och fram till idag. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 31 mars 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare

En seminarieserie om jordens utveckling genom årmiljonerna fram till idag. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari, 31 mars och 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Naturhistoriska riksmuseets forskare Björn Helander är troligen den som kan tillskrivas största äran för att havsörnen överlevde efter miljögifternas frammarsch under 1950-och 1960-talen. Här berättar han i ett samtal med vetenskapsjournalisten Henrik Ekman om hur arbetet gick till. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Havsörnens räddare

Ett enormt vulkanutbrott för 252 miljoner år sedan dödade 95 procent av allt levande på jorden. Vivi Vajda, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet, berättar vad som hände. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

När livet nästan dog ut

Jorden har drabbats av fem massutdöenden. Det senaste för 66 miljoner år sedan då dinosaurierna dog ut, och det största för 252 miljoner då 95 procent av allt liv utplånades. Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, samtalar här med vetenskapsjournalisten Henrik Ekman om dessa massutdöenden och hur lång tid jorden behöver för att återhämta sig efteråt. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Massutdöenden under jordens historia

Biologen Rachel Carson förutspådde såväl artdöd som klimatkris i boken "Tyst vår" 1962. Här berättar vetenskapsjournalisten Elizabeth Kolbert om dagens miljöarbete och arvet efter Rachel Carson. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Tyst vår - Elizabeth Kolbert om arvet efter Rachel Carson

Kan en bok göra skillnad? Journalisten och författaren till boken "Det sjätte utdöendet", Elizabeth Kolbert, samtalar med Naturhistoriska riksmuseets Vivi Vajda om vägen ut ur klimatkrisen. Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Det sjätte utdöendet

Hur mår världens hav? Patrik Svensson, författare till boken Ålevangeliet, Julia Carlström, intendent och tumlarforskare vid Naturhistoriska riksmuseet, och Henrik Ekman, journalist och författare till boken "Naturen vi ärvde", samtalar om tillståndet i världens hav. Moderator är vetenskapsjournalisten Karin Bojs. Inspelat den 31 mars 2022 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Tyst hav

I det stora Malaisefälleprojektet mellan 2003 och 2006 samlades 20 miljoner insekter in för att katalogiseras. Med nuvarande metoder kommer det att ta hundratals år. Trots det tidsödande arbetet har redan 2000 nya arter hittats. Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar. Inspelat den 31 mars 2022 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Våra okända insekter

Biologen Rachel Carson var en pionjär som förutspådde såväl artdöd som klimatkris. Henrik Ekman, vetenskapsjournalist och författare, Lisa Månsson, museichef på Naturhistoriska riksmuseet, och Dave Goulson, professor i biologi, diskuterar arvet efter Rachel Carson och i vilken riktning utveckligen har gått efter hennes bok. Moderator är vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs. Inspelat den 31 mars 2022 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Arvet efter Tyst vår

Biologiprofessorn Dave Goulson har i en rad böcker skildrat det lilla, men avgörande insektslivet, med bas i sin vilda trädgård i Sussex. I sin femte bok, "Tyst jord - Insekternas framtid är också vår", väljer han att inleda med en dystopisk, skönlitterär framtidsskildring. En miniföreläsning av Dave Goulson om hur våra insekter mår och om arbetet med den nya boken. Inspelat den 31 mars 2022 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Tyst jord

Det går en röd tråd mellan utgivningen av boken "Tyst vår" 1962 och dagens miljö- och klimatdebatt anser Anne Sverdrup-Thygesen, professor vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet. Hon beskriver hur produktionen av miljögifter och bekämpningsmedel blivit så mycket större än den var på 1960-talet. Inspelat den 31 mars 2022 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Vi har så mycket att lära av Rachel Carson!

Paul Nurse, biokemist och Nobelpristagare i medicin, beskriver  hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" fick honom att börja fundera över livet ur en biologisk synvinkel. Han förstod att vi måste ta hand om livet på planeten eftersom vi har ett släktskap med allt levande. Om vissa delar skadas så påverkas alla. Inspelat den 31 mars 2022 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Så väckte Tyst vår mitt biologiintresse

Miljörörelsens historia

För femtio år sedan ägde FN:s första miljökonferens rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm +50 är att högtidlighålla jubileet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen. I det här samtalet diskuteras vad som har hänt på miljöområdet sedan Stockholmskonferensen. Har situationen blivit bättre eller sämre, och hur ska vi jobba framåt? Medverkande: Isabella Lövin, författare och tidigare miljö- och klimatminister, Robin Teigland, professor inom strategi och digitalisering på Chalmers tekniska högskola, och Pella Thiel, ekolog, aktivist och författare. Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Stockholm +50 - juridik, politik och påverkan

Hur ska klimathotet kommuniceras för att nå ut? Hur skapas intresse för klimatförändringar hos dem som inte alls följer traditionella medier? I det här samtalet diskuteras hur uppmärksamheten på miljöfrågorna varierar väldigt mycket över tid. Vad är det som gör att intresset avtar i vissa perioder medan det blir starkare i andra? Medverkande: Peter Alestig, klimatredaktör Dagens Nyheter, Izabella Rosengren, klimatjournalist och författare, och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Klimatet och medierna

Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Havens surhetsgrad har ökat 30 procent sedan industrialismen. Hur förändrar det förutsättningarna för liv? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer? Ett samtal med Isabella Lövin, författare och tidigare miljö- och klimatminister, Robin Teigland, professor inom strategi och digitalisering på Chalmers tekniska högskola, och Suzanne Faxneld, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet. Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Hur mår våra hav?

Klimatjournalisten och författaren Izabella Rosengren har skrivit boken "Hetta" som tar upp hur människan påverkas av extrem värme. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev hon påmind om hur dåligt hon själv tålde värme. Just hur människan hanterar hetta visade sig vara ett ämne som lyst med sin frånvaro i medierna, och det gjorde henne intresserad. Hur har människor som lever på varma platser anpassat sig för att överleva? Vilka verktyg finns och finns det människor som är bättre lämpade för att leva i ett varmt klimat? Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Hetta

Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet och han svarar på cirka 7 000 frågor per år från allmänheten. Ofta handlar det om artbestämningsfrågor. Ju mer man lär sig desto mer ser man i naturen, säger Didrik. Hela naturupplevelsen blir mer "högupplöst" när man förstår det man ser. Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

Kunskap ger rikare naturupplevelser

Ända sedan 1960-talet har biologiska prover på växter och djur sparats i stora frysrum hos Naturhistoriska riksmuseet. På den tiden fanns inte tekniska möjligheter till att göra alla analyser, men idag när vi har andra resurser kan vi gå tillbaka till proverna och jämföra med nytagna preparat. Suzanne Faxneld, intendent på Naturhistoriska riksmuseet, visar oss runt i miljöprovbanken som arkivet kallas. Moderator: Henrik Ekman. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet den 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.

UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare

Miljörörelsens historia

Om programmet

Pedagogiskt syfte

UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare

Miljörörelsens historia

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt