Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Läraren Juni Sowell visar hur man kan arbeta med handformer och med munbilden. Du får tips på hur man kan använda Handformshissen - detektiverna, - affären, - vinden, där man jobbar med munbilden, samt Handformshissen - avslutningsfilmerna. Du får också veta när det är bra att stoppa och diskutera, och när ni kan följa handlingen samtidigt som ni tecknar. Slutligen visas hur lärarhandledningens bilder kan användas till memoryspel.

Handformshissen

Till dig som pedagog

När Rocky är nio år ramlar hon och slår sig i huvudet. Händelsen förändrar hennes liv helt. Hon blir ett av de barn som varje år drabbas av förvärvad hjärnskada och idag lider hon av hjärntrötthet. Med en bristande förståelse från Rockys omgivning har kampen för att återgå till livet varit lång och inte förrän fem och ett halvt år efter skadan kunde hon återgå till sina studier.

Barnaministeriet dokumentär

Rockys osynliga skada

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Döva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Språk föder språk

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

En läkares perspektiv på CI

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Tvåspråkighet som tillgång

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Teckenspråk är komplicerat

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Dövidentitet och hörselnormen

Om cochleaimplantat och hur man kan stötta döva barn i språkutvecklingen. Vi träffar föräldrar, barn och forskare som berättar om cochleaimplantat, om tvåspråkighet, teckenspråkets väsen och språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Hur kan hörande föräldrar lära av döva föräldrar för att bäst främja sina döva barns språkutveckling?

Behöver blinda barn bilderböcker? Intervju med Gun Olsson vid Myndigheten för tillgängliga medier. Hon menar att barn utan syn har lika stort behov av bilderböcker som andra barn för att utveckla sitt språk, skrivande och seende. Och därför behövs taktila bilderböcker. Inspelat på Bokmässan 2016.

Didaktorn

Taktila bilderböcker

Hur hjälper man de barn som är dövblinda att kommunicera? 
Vi möter Felix som är sex år och född med dövblindhet. Han kommunicerar med omvärlden genom sina fingertoppar, och världen måste svara på samma språk. En viktig länk till omvärlden är Felix resursperson Sofi. Felix pappa berättar om deras relation och vad som händer när resursen blir sjuk. 
Vi träffar också specialpedagogen Kerstin Arman som handleder förskolepersonal i att lära sig kommunicera med dövblinda.

Barnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening. Gäst är logopeden och forskaren Carmela Miniscalco som beskriver vad en språkstörning är. Att det handlar om tal och uttal, men också om språkförståelse och om viljan att kommunicera med andra. 
Vi möter ett par tvillingbröder med grava språkstörningar som går på språkförskola. Vi får en inblick i logopedernas sätt att träna och förhålla sig till språkförskolans elever och pojkarnas mamma berättar vad språkförskolan betytt för deras språkutveckling. 
I Västerås använder man en ny metod för att få bort stamning. Lidcombemetoden är ny i Sverige och handlar om målmedveten träning som sätts in i mycket tidig ålder.
I Rågsved arbetar man med mycket rörelser i förskolan.

Vad är det som hindrar?

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om Fysiska funktionsnedsättningar inom ämnet Specialpedagogik.