Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

För en person som har sjukdomen CHARGE-syndrom kan en enkel aktivitet som att läsa bli en stor utmaning. Därför har personer med sjukdomen ofta en egen stil för att hitta en lösning. Pedagogen David Brown har studerat barn med CHARGE-syndrom i 30 år och han går igenom vilket stöd barnen behöver i skolan. Inspelat i mars 2013. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, Förbundet Sveriges dövblinda och Stockholms läns landsting.  Del 5 av 5.

UR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 5

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Jakten på dyslexin

Skola, jobb, karriär och framtid

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Karriär

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Från skolan till jobbet

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Högskolan

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Skolan och diagnosen

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Självbild och identitet

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Förståelse, förväntan och familj

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Fördelar och styrkor

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Liv med autism

En blick från Mimmi

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Albins väg tillbaka

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Vi har alla autistiska drag

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Två själar - samma patos

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Tvillingarna Lundholm

Ett panelsamtal med Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Folkpartiet och medgrundare till Dyslexifonden, Elisabeth Reslegård, ordförande och verksamhetsledare för Läsrörelsen, och Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik och vice ordförande i Dyslexistiftelsen. Christina Hellman är moderator. Inspelat den 24 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Nordiska dyslexikongressen 2024

Dyslexi - återblick och framtidsperspektiv

Vilken roll spelar ljudsystemet, eller den fonologiska medvetenheten, för språkinlärningen, läsutvecklingen och ordavkodningen? Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, redogör också för likheter och skillnader i språkinlärningen för förstaspråks- och andraspråksläsaren. Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Ljudsystemets betydelse för förstaspråks- och andraspråksläsaren

En presentation där flera sidor av dyslexin och närbesläktade språkstörningar lyfts upp. Hugh Catts, professor vid School of Communication Science and Disorders vid Florida State University, fördjupar sig i de muntliga, eller fonologiska, problem som personer med en språkstörning kan ha. Han tar även upp varför dessa problem lätt kan glömmas bort i diskursen kring dyslexi. Inspelat den 22 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Dyslexi – tidig upptäckt och förebyggande

Hur står det egentligen till med språkinlärningen för elever som har svenska som andraspråk? Undrar Helén Egerhag, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitet. Skillnaderna mellan elever med höga respektive låga resultat i svenska har ökat och det är i störst utsträckning flerspråkiga elever som halkar efter. Hur ska vi främja språkinlärningen för dessa elever? Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk

Varför ska vi vara observanta på språkutvecklingen? Logopeden Astrid Frylmark, berättar varför och hur man som lärare kan vara observant på barn med språkstörning för att så tidigt som möjligt upptäcka det. Kanske är en hyperaktiv eller tillbakadragen elev ett tecken på att man inte hänger med på lektionen? Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Observation och kartläggning av språk hos F-6

Flerspråkiga elever med språkstörning går i högre utsträckning under radarn. Eva-Kristina Salameh, doktor i medicinsk vetenskap och leg. logoped, pratar om vikten av att som lärare kunna se skillnad mellan flerspråkiga elevers bristande svenska och när det är en språkstörning. Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter

Genom att analysera skolelevers handskrift har Markéta Caravolas, docent i psykologi vid Bangor University, undersökt om man genom handskriften, tempot som eleverna skriver i och andelen pauser som görs, kan förutspå eller upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Insikter i utveckling av stavning och handskrift

Är dyslexi biologiskt? Kan man i så fall identifiera dyslexi på molekylär nivå? I två decennier har Juha Kere, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet, forskat om biologin bakom dyslexi. I sin föreläsning berättar han om de två decenniernas forskning och utgår ifrån sju frågeställningar. Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Specialpedagogik

Inom specialpedagogik

Filtrera Specialpedagogik