Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter ett urval av litterära epoker, författare och svenska dialekter. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Svenska förklarad

Om Sveriges fem nationella minoriteter; deras ursprung, språk och historia. Vi får följa folkgruppernas historia genom förtryck och diskriminering, igenom kampen för upprättelse och resan fram till dagens status som nationell minoritet.

Sveriges nationella minoriteter

Från 1100-talet tillhörde Finland Sverige och var alltså ett och samma rike. Vi får ta del av vad som hände när Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809. Vi hör om skogsfinnar från Savolax och behovet av finsk arbetskraft efter andra världskriget. Men också om det finska vinterkriget och de finska krigsbarnen som kom till Sverige. Vi får en inblick i hur försvenskningen ledde till skam och trängde undan det finska språket. Först på 2000-talet erkändes sverigefinnarna som nationell minoritet.

Sverigefinnar

Romerna kom till i Sverige för cirka 500 år sedan. Vi får ta del av  förtrycket, kränkningarna och det motstånd mot deras etablering som har funnits i Sverige. De speciella lagar som fanns, som gjorde romer bostadslösa fick stora konsekvenser. Att sakna fast adress gjorde att man inte folkbokfördes och därför inte kunde få barnbidrag, pension, skolgång, sjukvård - eller rösträtt. Idag är romerna erkända som en nationell minoritet.

Romer

Judarna kom till i Sverige på 1600-talet. Vi får veta hur deras liv tedde sig från 1600 talet och framåt. Det beskrivs hur judar måste konvertera till kristendomen, att folkgruppen sågs som ett hot och hur rättigheter i ägande, arbete och boenden belades med förbud eller inskränkningar. Det redogörs också för antisemitismen och hur den påverkas av krig och konflikter globalt. Dessutom får vi en inblick i judendomens högtider och judiskt liv, samt om folkgruppens erkännande som nationell minoritet.

Judar

Samerna är ett urfolk som har levt i Sápmi på Nordkalotten långt innan gränserna mellan Sverige och nuvarande länder drogs. Vi följer samernas historia från 1600-talet och framåt genom förtryck till upprättelse. Vi hör om nomadskolan, rasbiologiska övergrepp, kyrkans förtryck av samisk tro, ursäkten från kyrkan och återförandet av kvarlevor. Vidare berättar vi om bildandet av Sametinget, samernas erkännande som nationell minoritet och om statens kartläggning av ansvarsfrågan i Sanningskommissionen.

Samer

Gruppen tornedalingar, kväner och lantalaiset talar språket meänkieli och är en folkgrupp som levt mycket länge i nordligaste Sverige. Vi får en inblick i hur folkgruppen utsatts för förtryck och kränkningar: hur rasbiologiska experiment och försvenskningsprocesser lett till skam och förlust av kulturarv. Vi får också höra om upprättelsen genom kartläggning av övergreppen i Sannings- och försoningskommissionen, samt om erkännandet som nationell minoritet. Bland annat medverkar Charlotte Kalla och Lo Kauppi.

Tornedalingar, kväner och lantalaiset

Hur gick det till när Sverige fick sina fem officiella nationella minoritetsspråk för tjugo år sedan? Och varför blev det just samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch? Vi hör om språkens långa tradition i Sverige och får exempel på hur de låter och skrivs. Idag skyddas de nationella minoritetsspråken av en lag som garanterar dem särskilda rättigheter. Men så har det inte alltid varit.

Nationella minoritetsspråken

Norrland är vårt största dialektområde och består av flera olika dialekter. Trots det pratar många om en "norrländska". Är det verkligen rimligt att göra det? På fem minuter går språkforskaren Jenny Nilsson genom några gemensamma norrländska språkdrag, och hur forskarna tror att dialekterna inom området kommer att utvecklas i framtiden.

Norrländska

Göteborgskan tillhör götamålen och är lätt att känna igen. Och många tror kanske att den funnits väldigt länge i Sverige, men den är faktiskt en av våra nyare dialekter. Men hur uppstår en dialekt egentligen? Och vad är det som gör att just göteborgskan sprider sig till nya områden, utanför Göteborg? Språkforskaren Jenny Nilsson berättar allt du behöver veta om dialekten och dess karaktäristiska klang.

Göteborgska

Svenska dialekter i Finland brukar kallas för östsvenska mål. Och hit hör också Estlandssvenska dialekter. En vanlig fråga i Sverige är om svenskan i Finland är ett eget språk, en dialekt eller till och med en brytning av svenskan? På fem minuter reder språkforskaren Jenny Nilsson ut begreppen och Sebastian Fjäder ger exempel på vanliga finlandssvenska uttal.

Östsvenska mål

Gotlands särpräglade dialekt har faktiskt växt fram ur ett annat fornspråk än andra dialekter i Sverige. Men medan gotländska ändå hör till svenska dialekter, finns en äldre språkform kvar på ön som härstammar direkt från forngutiskan - nämligen gutamålet. Idag är det inte många som kan prata gutamål, men en av dem är Hannah Jakobsson.

Gutamål och gotländska

Svenska dialekter brukar delas in i sex dialektområden, där varje område utmärks av gemensamma språkdrag. Och inom sydsvenska mål är skånskan det mest kända exemplet. På fem minuter förklarar språkforskaren Jenny Nilsson allt du behöver veta om dialekten och SVT:s meteorolog Nils Holmqvist berättar vad tv-tittarna tycker om hans skånska.

Skånska

I norra Dalarna finns en språkgren som heter älvdalska, som talas i flera byar runt om i Älvdalen. Den låter så annorlunda jämfört med både dalmålet och andra svenska dialekter att den kan vara svår att förstå för utomstående. Men ska den då räknas som ett eget språk? På fem minuter förklarar språkforskaren Jenny Nilsson hur det ligger till och  Melanie Thoris ger exempel på hur älvdalskan låter.

Älvdalska

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Lagom mycket finsk är en serie om sverigefinsk historia. Här får vi veta mer om de mytomspunna skogsfinnarna, livet vid riksgränsen, krigsbarn och arbetskraftsinvandring. Slutligen landar vi hos dagens sverigefinländare i andra och tredje generationen, som försöker reda ut vad det finska arvet betyder för dem.

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Gränsen

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Arvet

Vad är status när det kommer till språk? Författaren Camilla Läckberg berättar om orden som får oss att vända blad, och varför just hennes språk genererat en förmögenhet. Men varför väcker hennes språkstil så starka reaktioner? Tillsammans med Rachel Mohlin och språkexperter utforskas frågor kring språkets makt och status. Är ett bra språk ett språk med hög status?

Snacka om språk

Camilla Läckberg

För rapparen Silvana Imam har orden alltid varit det starkaste vapnet. Hon har gått sin egen väg när hon skrivit och stått på scenen. Här berättar hon om sin språkresa från barndomen till scenens hiphop och Shakespeares repliker. Och om ordens kraft att förändra – och läka. Tillsammans med Rachel Mohlin och språkexperter utforskas ordens förmåga att påverka och språkets betydelse för samhällsförändringar.

Silvana Imam

Skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin möter sex kända svenskar som språket har haft en avgörande betydelse för. Camilla Läckberg, Silvana Imam, Lars Lerin, Erik Niva, Lisa dos Santos och Meira Omar visar hur språket kan förändra, engagera och beröra - oavsett om det sker i en rättssal, på en fotbollsplan eller genom musik och poesi. Här berättar de om sina språkliga resor – från uppväxtens dialekter till språkliga egenheter och yrkets krav.

När brutala gängmord ska klaras upp lägger åklagaren Lisa dos Santos sakligt fram sin sak i rättssalen. Kontrasten mellan det som sägs i de krypterade mordchattarna och det korrekta juridiska språket kan inte bli större. Vad driver henne att sätta ord på den mörka verkligheten? Tillsammans med Rachel Mohlin och språkexperter utforskas vad som är ett rättssäkert, objektivt och sakligt språk.

Lisa dos Santos

Hur mycket av vår identitet sitter i vår dialekt och vårt sätt att prata? Lars Lerin är en av Sveriges mest älskade konstnärer. Men vad är det i hans sätt att prata och vara som gör att han är så omtyckt? Tillsammans med Rachel Mohlin och språkexperter utforskas frågor kring dialekter och identitet. Och så blir det samtal om tvåspråkighet med Junior Lerin.

Lars Lerin

Kan man bli kär bara i hur någon använder språket? Meira Omar hittade sitt livs kärlek genom att enbart prata och använda språket i tv-programmet "Love is blind Sverige". Hur var det? Här berättar hon om sin språkliga resa, med start i det flerspråkiga barndomshemmet i Botkyrka. Tillsammans med Rachel Mohlin och språkexperter utforskas det romantiska språket. Vilken betydelse har orden när vi blir förälskade?

Språkbruk

Inom språkbruk

Filtrera Språkbruk