Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Det finns belägg för att teckenspråk har använts åtminstone så tidigt som på filosofen Sokrates tid. Trots att teckenspråkens visuella natur har gjort dem svåra att bevara finns spår och exempel genom historien. Här ger Johanna Mesch, professor i teckenspråk vid Stockholms universitet, en överblick över teckenspråket från det antika Grekland till våra dagar. Inspelat den 20 november 2019 på UR i Stockholm. Arrangör: UR.

UR Samtiden - Teckenspråkets historia

När Johanna Mesch växte upp var tanken på att en döv person skulle kunna bli professor helt osannolik. I skolan dominerade hörselnormen och oralismen - idén var att döva borde lära sig att tala talspråk och teckenspråk sågs som primitivt. Nu är hon själv professor i teckenspråk vid Stockholms universitet. Här berättar hon om den resa som lett henne från födelseorten Petäjävesi i mellersta Finland till professuren vid Stockholms universitet. Inpelat den 20 november 2019 på UR i Stockholm. Arrangör: UR.

UR Samtiden - Johanna Mesch - Min livshistoria

Vad är värdet med en vårdad och korrekt svenska? Och vem ska avgöra vad som är rätt? En lustfylld debatt om finspråk, fulspråk och språket som klassmarkör med Sara Lövestam, författare, Daniel Sandin, svensklärare, Ola Wikander, expert på utdöda språk, och Anna Gustafsson som forskar om svenska språket. Moderator: Andreas Ekström, författare och journalist. Inspelat på Grand Hotel i Lund den 27 februari 2023. Arrangör: Lunds universitet.

Får dom skriva hur dem vill?

I augusti 2019 öppnades den flerspråkiga verksamheten vid Charlottendals förskola. Viktoria Björklund, chef på Flerspråkscentrum, och Nils-Bertil Heikka, metodutvecklare och språk- och kulturstödjare för nationella minoriteter, pratar om vision och strategi för arbetet med nationella minoriteter inom förskola och skola. Inspelat den 11 november 2019 på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Arrangör: Språkrådet.

UR Samtiden - Språkseminarium i meänkieli 2019

Flerspråkig förskola i Luleå

Hur bygger man en bra ordvits? Hur fick den sitt genomslag? Och varför förknippas just Göteborg med ordvitsar? Bered dig på en strid ström av fyndiga ordvändningar när Ulf Benkel, med tolv års erfarenhet i ämnet, går loss. Inspelat den 11 april 2019 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

UR Samtiden - Språkforum 2019

Vitsen med vitsen

Är du själv medveten om vilka stereotyper du hjälper till att hålla levande i och med ditt sätt att uttrycka dig? Språkforskaren Lena Lind Palicki ger exempel och tipsar om hur vi med enkla medel kan lära oss att skriva mer inkluderande. Inspelat den 11 april 2019 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Inkluderande språk

Många har läst och uppskattat Patrik Lundbergs krönikor i Aftonbladet och Expressen. Hur vaknade hans intresse för det skrivna ordet och vilka grepp kan man ta till för att fängsla läsaren? Inspelat den 11 april 2019 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Konsten att beröra läsarna

Vad betyder det egentligen att supa? Även med till synes enkla ord kan vi vara oense om innebörder och nyanser. Forskarna Staffan Larsson och Jenny Myrendal har undersökt hur vi i dialog med varandra förhandlar om innebörden av olika ord. Inspelat den 2 oktober 2020 på Göteborgs universitet. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2020

Rörliga mål

Torun Zachrisson, docent i arkeologi och forskningschef på Upplandsmuseet, och Magnus Källström, docent nordiska språk och runolog, samtalar om runor, runstenar och varför de finns i landskapet. I Uppland finns tusentals stenar från slutet av vikingatiden. Torun och Magnus pratar också om runalfabetet, den så kallade futharken, och om kända runristare som har lämnat stenar efter sig över ett stort geografiskt område. Inspelat den 12 oktober 2020 på Upplandsmuseet. Arrangör: Upplandsmuseet.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Runriket Uppland

Björn Carlberg, dockspelare, regissör och manusförfattare, ligger bakom tv-serierna Kjell och Operation Klotty. Han har med sig dockan Birgitta som berättar om hur en vanlig dag ser ut för henne som kvinna och rökare i dagens samhälle. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

UR Samtiden - Språkforum 2021

Svenska språket enligt Birgitta

Mikael Parkvall, forskare i lingvistik, har under lång tid undersökt och beskrivit den dialektala spridningen av ord och uttryck över landet. Han visar bland annat i vilken del av Sverige som man säger ostkrokar, medan det i andra delar är givet att säga ostbågar. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Svenska dialekter på kartan

Ge så lite information som möjligt. Använd korta ord. Tala om vem som handlar. Använd verb i stället för substantiv. Det är några råd från Jonas Fredén, journalist och skrivlärare, till dem som vill skriva enklare och mer lättläst. Han berättar också om"snuttis-knepet" som snabb avslöjar onödigt komplicerade meningar. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Bota din inre akademiker

Åke Jonsson, doktor i nordiska språk och fd språkvårdare på Sveriges radio, berättar om sitt liv som språkintresserad radioman. Vi får lyssna till inspelningar och berättelser ur Sveriges radios arkiv som bland annat belyser hur vår syn på språk och hur man använder språket i radio förändrats genom åren. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Språket i Sveriges Radio

Svensktalande sprider engelska svordomar som "fuck" eller "shit" omkring sig på ett sätt som är otänkbart i engelskspråkiga länder. De kan förekomma i tidningsrubriker eller på armband som partiledare bär. Hur är det möjligt och hur samspelar de engelska svordomarna med de svenska? Kristy Beers Fägersten, forskare i engelska, föreläser. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Fucking svenska

Grammatiken är ett minfält när talare av andra språk ska lära sig svenska. Här berättar Sara Lövestam, författare och tdigare sfi-lärare, om de saker som är extra knepiga. Det handlar om bland annat ordföljd, prepositioner och perfekt particip. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Svenska grammatikens fällor

För att göra texter lättlästa finns det konkreta metoder att använda. Gabriella Sandström, språkvårdare på Språkrådet och kommunikatör på Folkhälsomyndigheten, berättar hur man kombinerar språk, innehåll och grafisk form för att bli begriplig. Inspelat den 8 oktober 2021 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Språktidningen.

Så skriver du begripligt

Varför låter svenskan melodisk för dem som inte förstår språket? Det hänger ihop med våra ordaccenter, där vi betonar ord olika med hjälp av skillnad i tonhöjd. Med modern hjärnskanning kan man se skillnaden i hur personer som talar flytande svenska uppfattar tonerna, jämfört med dem som är nybörjare, eller inte kan svenska alls. Mikael Roll, professor i fonetik, berättar. Inspelat den 15 februari 2021 på Skissernas museum i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2021

Strupens språkliga skatter

Torbjörn Westerlund, språkforskare, har i femton års tid jobbat med och för ngarla-stammen. Aboriginspråket ngarla talas idag av endast två personer, och båda är vita lingvister. De sista talarna inom stammen har dött, men det finns yngre personer i stammen som gärna skulle vilja lära sig sina förfäders språk bättre. Torbjörn föreläser om likheter och skillnader mellan germanska språk och aboriginska språk. Inspelat den 5 maj på campus Östersund, Mittuniversitetet. Arrangör: Mittuniversitetet.

UR Samtiden - Föreläsningar från Mittuniversitetet

Likheter mellan germanska och aboriginska språk

En genomgång av Sveriges senaste rapport till Europarådet om de nationella minoritetsspråkens utveckling i Sverige av Jarmo Lainio, professor i finska på Stockholms universitet. Han går även igenom en färsk rapport om AI för minoriteter. Fokus läggs på utbildningsfältet och utvecklingen av AI och dess potential för minoriteter. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

UR Samtiden - Finskan i svenska medier

Nationella minoritetsspråkens utveckling i Sverige och Europa

Vilken roll har medierna för att hålla minoritetsspråken levande? Professor emeritus i journalistik Tom Moring berättar om situationen i både Sverige och Finland samt hur nationella minoriteter stöds i dagens turbulenta Europa. Journalisten Kirsi Blomberg är moderator. Inspelat den 31 maj 2022 på Finlands ambassad i Stockholm. Arrangör: Sverigefinska publicistföreningen.

Finskan i Sverige och svenskan i Finland

En karta utan platser är anonym, platser kräver språkuttryck och det mest effektiva språkuttrycket är när vi förvandlar tom geografi till begripliga platser genom ortnamnen. Ola Svensson, ortnamnutredare, berättar om arbetet på Lantmäteriets ortnamnsfunktion. Inspelat på Lantmäteriet den 2 juni 2022. Arrangör: Lantmäteriet.

UR Samtiden - Gränser, ortnamn och kartor

Lantmäteriets arbete med ortnamn

Fraseologi är en blandning av ett språks etablerade fraser och därför varje nations skattkammare. Det ukrainska språket är melodiskt, mångfärgat och överraskande figurativt. I den här föreläsningen berättar Myroslava Romaniuk, lärare i ukrainska, om talesätten och ordspråken som speglar ukrainsk folklig anda när den är som bäst. Inspelat den 14 april 2023 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Humanist- och teologdagarna 2023

Folklore och kvickhet i ukrainska språket

Inom feministiskt inriktad språkvård har forskare arbetat för att införa könsneutrala yrkestitlar som presstalesperson och tjänsteperson i stället för presstalesman och tjänsteman. Dessa titlar har också i olika grad fått genomslag i svenska tidningar. Sanna Skärlund, universitetslektor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum, berättar. Inspelat den 14 april 2023 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

När mannen blev en person

Språkljudens funktion är att skilja ord från varandra. På senare tid har vi sett att ljud i språk även kan fungera som signaler för lyssnaren om vad talaren snart ska yttra. Mikael Roll är professor i fonetik och berättar om pågående forskning. Inspelat den 14 april 2023 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Meningsskiljande eller förutsägande

Hur hänger språk och hållbar omställning ihop? På vilket sätt kan språkvårdare underlätta klimatomställningen? Språkvårdaren och forskaren Linnea Hanell visar aktuell forskning om vikten av att samtala om de utmaningar vi står inför när det kommer till klimatomställning och hållbarhet för att i högre grad lyckas med våra mål. Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Språkrådsdagen 2024

Snack och verkstad i omställningens tidevarv

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, delar sina tankar kring språk, miljö och hållbarhet. Han pratar om ordet "sabotage", dess ursprungliga betydelse och vad vi nu i efterdyningarna av klimataktivism och demonstrationer associerar ordet till. Även "aktivism" har fått en ny betydelse, liksom begreppet "miljö" som förut förklarades med ett ord enda i Svenska Akademiens ordbok: omgivning. Idag har ordet en helt annan betydelse för oss. Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Tankar kring miljö, språk och hållbarhet

För att vi ska kunna kommunicera om och förstå klimatförändringarna behöver vi också kunna sätta ord på den förändring vi står inför och den förändring som redan har skett. Språkrådet har därför satt ihop en expertgrupp bestående av terminologer, forskare, kommunikatörer och språkvårdare som tillsammans har skapat hållbarhetstermlistan, för att vi alla ska kunna ta del av den förändring som sker och kunna förstå den. Medverkande: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi på Språkrådet, Hanna Berheim Brudin, kommunikationschef på Naturskyddsföreningen, och Gustav Strandberg, forskningsledare vid SMHI Rossby Centre. Moderator: Lena Lind Palicki. Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Samtal om hållbarhetstermlistan

Tippningspunkt, flygskam, fossilbil, klimatkris. Det är några av alla ord som fötts i kölvattnet av klimatdebatten. Anje Müller Gjesdal är forskare i språkvetenskap och docent i franska vid Högskolan i Østfold. Hon berättar om sitt forskningsprojekt Changing Nature där hon undersöker hur nya ord föds i klimatdebatten. Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Nyord: Vägen in i miljödebatten

Många har nog suttit på ett möte eller sett en föreläsning där "ordmoln" har använts för att mäta åhörarnas resonemang och tankar i olika ämnen. En brist med ordmoln är dock att den inte visar i vilken kontext orden förekommer och hur de kombineras med andra ord. Därför har Magnus Ahltorp, språkteknolog på Språkrådet, varit med och utvecklat något som kallas för "ordregn". Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Ordregn - visualisering av klimatprat

Klimatförändringar har diskuterats olika mycket och med olika hög grad av allvar under 1900-talet. Kanske är det först nu som vi alla börjar se effekterna och förstå allvaret. Så hur pratade man egentligen om klimatet förr? Hur har samhällsdebatten sett ut och förändrats över tid? Milena Zart, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet, redogör för sin forskning om språket i den svenska klimatdebatten i medierna. Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Språket i den svenska klimatdebatten

När det kommer till klimatpåverkan spelar vi alla olika roller. Vissa förnekar klimatförändringar, andra tror att de är mer klimatsmarta än vad de faktiskt är och vissa bär på klimatångest trots att de gör allt för att dra sitt strå till stacken. Vilket språk ska vi använda för att alla målgrupper ska kunna ta till sig av den forskning som pekar på att vi befinner oss i ett klimatnödläge? Medverkande: Markus Lundstedt, kommunikationschef på Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet, Jörn Spolander, vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter, och Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola. Moderator: Lena Lind Palicki. Inspelat den 23 april 2024 på Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.