När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Döva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Lär av döva föräldrar

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Språk föder språk

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

En läkares perspektiv på CI

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Tvåspråkighet som tillgång

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Teckenspråk är komplicerat

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.