Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Genren true crime toppar poddlistorna år efter år och har gjort mord, offer och blodiga detaljer till vardagsmat för den vane krimpodd-konsumten. Men poddar inom genren har också kritiserats för sin frispråkighet och för publicering av namn på målsägande och tilltalade. Det har fått flera aktörer inom branschen att efterfråga ett medieetiskt system som reglerar innehållet. Oisín Cantwell och Lars Truedson gästar Fabriken och föreslår hur en sådan förändring kan se ut.

Fabriken

Säsong 1. I podden Fabriken fördjupar sig Soraya Hashim varje vecka i aktuella nyheter för att se hur den digitala utvecklingen möter våra vanor och formar våra liv. Allt från politisk manipulation till snyggfilter ifrågasätts samtidigt som psykologin bakom vår identitet online utforskas. Nya gäster varje vecka!

Hur kommer det sig att vissa ser influerare som sina vänner? Om fenomenet parasociala relationer – ensidiga relationer som skapas till kändisar och influerare genom sociala medier. Gäst är psykologen och författaren Siri Helle som förklarar de psykologiska mekanismerna bakom ett digitalt relationsbygge.

Psykologin bakom vår kärlek till influencers

Vi undersöker hur nya lagändringar som chat control, utlandsspionerilagen och kommande datalagar kan påverka journalistikens ställning i Sverige. Tillsammans med kulturjournalisten Ayan Jamal och Ulrika Andersson, docent i journalistik, dyker vi ner i frågan om hur politiska beslut som syftar till att bekämpa terrorism och gängkriminalitet också kan få oavsiktliga konsekvenser för det fria ordet. Hur påverkar det journalisters arbete och varför ställs säkerhet mot yttrandefrihet?

De nya lagstiftningarna som utmanar journalistiken

Om dolda budskap och så kallade “hundvisslor” - ord som kan betyda olika saker beroende på vem som är mottagare. Statsvetaren Björn Rönnerstrand har studerat den här typen av kodspråk och vi pratar med honom om hur kodade uttryck används i politisk kommunikation för att påverka opinionen. Är det smart strategi eller manipulativ kommunikation? Förstärker digitaliseringen och sociala medier denna typ av kommunikation?

Så tolkar du politikernas kodspråk

Året går mot sitt slut och Fabriken spanar framåt på hur klimatet på internet kommer att utvecklas under 2025. Gäster är Jannike Tillå från Internetstiftelsen och författaren Jonathan Lundberg som i sin karriär fokuserat på manipulerade bilder och spridningen av falsk information på nätet.

Internet 2025 - ett år av dum-scroll och desinformation

Fotografer i krigsdrabbade områden ställs ofta inför en utmanande balansgång när de ska skildra verkligheten och samtidigt inte bli för grafiska eller tumma på etiken. Hur är det att arbeta som fotograf i krig och hur kan bilderna som tas påverka beskrivningen av en konflikt? Gäster är  fotografen Paul Hansen och Maria Nilsson, docent i journalistik vid JMK.

Vittnesmål från fältet – så är livet som krigsfotograf

Användningen av AI kräver enorma resurser i termer av energi och vatten. År 2030 beräknar forskare och techbolag att artificiell intelligens kan stå för 20 procent av den globala energiförbrukningen. Hur kommer det påverka klimatet? Fokus är på möjligheterna och riskerna som kommer med utvecklingen av AI. Gäster är Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center och Olof Mogren som är forskningsledare på Centrum för tillämpad AI på forskningsinstitutet Rise. Sidekick: Ayan Jamal.

Är AI klimatets frälsare eller fiende?

Kändisjournalistik har länge varit en inkomstbringande genre i tidningsbranschen. Men i takt med att sociala medier växt och kändisar kan nå ut via egna konton har mediernas roll blivit desto grumligare. Vad har skvallerjournalistiken för syfte i dagens digitala klimat och hur kommer det sig att så många gillar att grotta ner sig i kända personers privatliv? Gäster är medieforskaren och doktorn Michael Rübsamen från Lunds Universitet och Camilla Gervide som driver sajten Bloggbevakning. Sidekick: Johan T Karlsson.

Vem har mest att vinna på skvaller?

Att Elon Musk har blivit tilldelad en officiell roll i Trump-administrationen tillhör den senaste tidens stora snackisar. Parallellt med detta pågår också en diskussion om vilken makt teknikföretagen har i dagens samhälle och deras inflytande i politiken. Tillsammans med statsvetaren Markus Furendal och ekonomihistorikern Rasmus Fleischer fördjupar sig Soraya Hashim och musikern Johan T Karlsson i vilka som håller i taktpinnen; är det politikerna eller innovatörerna?

Tech bros – vår tids nya makthavare?

40 procent av svenskarna tar regelbundet del av pushnotiser från nyhetsmedier. Studier från Göteborgs universitet visar också att knapphändig information om en nyhetshändelse kan skapa ökad oro hos läsaren. Hur påverkar notiserna vårt mående – och journalistiken? Gäster är psykolog Björn Hedensjö och Elin Wieslander som arbetar på Aftonbladets onlinedesk. Sidekick: Ayan Jamal

Älskade och hatade - nyhetsnotisernas inverkan på våra liv

Hellre lurad än ensam. Så kan man sammanfatta de evolutionära orsakerna till att grupptillhörighet är viktigare än sanningen. Men är det hela förklaringen? Med ett USA-val kantat av falska nyheter och fejkade bilder är det enkelt att dra slutsatsen vi människor blivit mer lättlurade. Anledningarna är dock mer komplexa än så. Gäst är Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds Universitet, som pratar om hur grupptillhörighet kan påverka vår syn på sanningen.

Gruppens makt – när lögnen blir sanning

Sorge-teknik, så kallad "grief tech", är en marknad på uppgång. Tekniken erbjuder sörjande ett sätt att fortsätta ha kontakt med sina nära och kära efter att de har dött. Genom att mata en bot med sms-konversationer, videos och bilder om den bortgångne skapas en replika av personen som går att prata eller chatta med. Hur påverkar det vårt sätt att sörja? Gäster är filosofen Hans Ruin och statsvetaren Carl Öhman som båda skrivit böcker kopplade till död och sorg. 
Sidekick: Johannes Selåker.

Vill du chatta med din döda mamma?

AI har ett sätt att ta sig in överallt – och konsten är inte skonad. Dagens system kan skapa musik, måla tavlor och skriva såväl romaner som prosa vars kvalité ökar i rasande takt. Men om ingen människa står bakom verket; kan det ändå betraktas som konst? Gäster är konstkritikern Ulrika Stahre och Palle Dahlstedt som är professor i konst och teknologi. Sidekick: Johan T Karlsson.

Kräver konst mänskliga erfarenheter?

Svenska ungdomars primära nyhetskälla är Tiktok, enligt senaste rapporten från Maktbarometern. Att få unga att ta del av nyheter är en utmaning som alla mediehus står inför sedan sociala medier kom in i bilden. Så hur skapar man nyheter som lockar den mest svårflörtade målgruppen utan att tråka ut dem? Gäster är Martin Schori som är biträdande redaktionschef på Aftonbladet och Erica Lascelles som utvecklar SVT:s och UR:s nyhetssatsning för tonåringar.

Ålderskris eller anpassning?

Synen på kärlek och hur den tar sig uttryck är i ständig förändring. Sedan tekniken tog över dejtingmarknaden kämpar många med att få fart på romantiken den digitala vägen. Samtidigt svämmar tv-utbudet över av kärleksreality där deltagarna vill göra precis tvärtom och dejta analogt. Vad säger det om tiden vi lever i? Gäst är Carin Franzén som är professor i kultur och litteratur.

Har tekniken dödat romantiken?

63 procent av svenskarna tror att deras mobil lyssnar på dem - men trots det fortsätter vi att dela med oss av känslig information utan att veta var den tar vägen. I veckans program diskuteras integritet i förhållande till våra liv på nätet och hur synen på det förändrats över tid. Gäster är Internetstiftelsens Måns Jonasson och Sara Belfrage som har forskat på frågor kring personlig integritet.

Har svenskar slutat bry sig om integritet?

Misstron mot medier ökar både i Sverige och resten av världen. Röster från såväl höger som vänster anklagar mediehus för att vara partiska i sin nyhetsrapportering. Men stämmer det påståendet? Journalisten Janne Josefsson och Jesper Strömbäck som är professor i journalistik gästar för att diskutera ”fientliga medier”-fenomenet. Avsnittet är en liveinspelning från Bokmässan i Göteborg den 27 september 2024.

Varför uppfattas medier som partiska?

Att använda sig av AI-verktyg inom offentlig sektor blir allt vanligare. Med hjälp av algoritmer kan myndigheterna effektivisera sitt beslutsfattande, men är verktyget helt riskfritt? Gäster är Simon Vinge som är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR och Charlotta Kronblad som är jurist och doktor i digital transformation.

AI och orättvisa beslut

Rapporter larmar om att barn som går i skolan inte får med sig grundläggande kunskaper i att läsa och skriva. Somliga menar att digitaliseringen bär skulden för detta medan andra tror att det kan vara räddningen. Hur har undervisningen påverkats av digitaliseringen? Med oss för att prata om utbildningsteknologi och teknikens intåg är läraren och författaren Elias Granath och Catarina Player Koro, professor i pedagogik.

Mindre skärmtid i skolan – vinst eller förlust?

Mer etik och mindre blod - krimpoddar i förändring

Inom 50 år kommer det finnas fler döda än levande profiler på Facebook. Men vad kommer egentligen att hända med alla våra konton på nätet när vi dör? Ansvaret över vår data ligger i några få techbolags händer som har ensamrätt att nyttja uppgifterna hur de vill – till och med tjäna pengar på dem. Gäst är Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet som har disputerat vid Oxford University om digitala kvarlevor.

Har döda rätt till ett privatliv?

Vi tar avstamp i Elon Musks intervju med Donald Trump och undersöker vad konsekvenserna kan bli när makthavare endast pratar med vänligt inställda medier framför de traditionella. Gäst är mediestrategen Brit Stakston.

Är populisterna våra nya journalister?

Journalistiken står inför nya utmaningar. Utöver försämrad pressfrihet är krig och resursbrist några av faktorerna som försvårar vardagen för reportrar runt om i världen. Martin Schibbye från Blankspot och Andreas Widholm som är docent i journalistik gästar Fabrikens säsongsavslutning och tar tempen på medieklimatet.

Lat, självgod och föraktad – så mår dagens journalistik

Mammainfluering har kommit att bli en av de mest inkomstbringande formerna av influerarskap. Men vad gäller rent juridiskt när det kommer till att använda barn i innehålls- och reklamsyfte? Hur påverkas barnen av att bli exponerade? Gäster är juristen Adina Schildt Gillion och psykologen Liv Svirsky.

Barn som inkomstkälla – allt om juridiken bakom momfluencing

Meta adderade nyss ett filter som sållar bort politik och ”sociala frågor” ur Instagramflödet. Sociala medier har under de senaste decennierna beskrivits som ett demokrativerktyg som möjliggjort digital mobilisering och politiska rörelser. Men kan dessa plattformar fortfarande räknas som helt demokratiska om all makt och styrning ligger på några få amerikanska storbolag?
Gäster är filosof Erik Angner som skrivit boken "En bättre värld är möjlig", och Åsa Larsson från Källkritikbyrån.

Från demokrati till diktatur – om oron kring Metas nya politikfilter

”Skämt och satir”. Så beskriver SD:s Jimmie Åkesson de anonyma konton som TV4:s Kalla fakta avslöjat drivs av partiets kommunikationsavdelning. Efter den senaste tidens diskussioner djupdyker vi i humorn som kommunikationsmedel. Hur effektfull är den och kan den påverka opinionen? Gäst är Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med fokus på satir och politisk kommunikation.

Kan satir avgöra EU-valet?

Redan nu finns funktioner där man kan chatta med AI-psykologer som programmerats för att hjälpa mot psykisk ohälsa. Men hur effektiv är egentligen terapi som genererats av en AI-bot? Per Carlbring som är professor i klinisk psykologi gästar och berättar om för- och nackdelarna.

AI mot depression – framtid eller dystopi?

Bakom varje lycklig relationsbild finns en relation i kris. Eller? Åtminstone finns det studier som menar på att par som ofta lägger ut kärleksbetygelser tenderar att inte trivas i sin relation. Psykologen Katarina Blom gästar och berättar varför vi har ett behov av att skönmåla våra förhållanden på sociala medier och vad det får för konsekvenser.

Falska fasader – därför förskönar vi våra liv på sociala medier

Ett nytt parti lanserar sig genom att lämna sitt event med inbjudna journalister i en helikopter. Med hakan i marken går reportrarna hem utan att ha fått svar på en enda fråga om deras politik. Ändå skriver landets medier spaltmeter om eventet. Var går gränsen mellan nyhetsrapportering och att gå någon annans ärenden?

Föll media för Folklistans pr-trick?

Marknadsföring och pr är inte det första man tänker på när krig kommer på tal, men ett lands varumärke och kommunikation kan vara avgörande för utgången. Vad har dagens krigspropaganda gemensamt med Karl XII:s pr-strategi och vilka känslor ska man spela på för att engagera medborgarna? Gäster är historikern Anna Maria Forssberg och Pelle Nilsson som forskar på strategisk kommunikation och immateriell krigföring.

Branding i krigstider – så jobbar länder med sina varumärken

Kvinnor boende i Malmö har börjat varna varandra på sociala medier för den så kallade ”Nytorgsmannen” som flyttat till staden efter att ha släppts ut ur fängelse. Uppdateringarna om hans rörelsemönster är tänkta att skapa trygghet men har också väckt rädsla. Vad fyller den här sortens grannsamverkan för funktion och vilka är riskerna? Gäster är juristen Ängla Pändel samt Torun Lindholm Öjmyr som är professor i psykologi.

Tjejgrupper på nätet – det nya medborgargardet?

Nätbedrägerierna ökar för varje år som går och 2022 beräknade polisen att svenska folket lurats på omkring 619 miljoner kronor. Den som utsätts blir inte bara av med sina pengar utan även sin tillit till omvärlden och lämnas ofta med känslor av skam och skuld. Varför tenderar vi att skuldbelägga oss själva och vad gör skammen med oss? Gäst är psykoterapeuten Karen John Åstrand.

Blåst på nätet – därför känner vi skam

Flärd, kungligheter, diamanter och slott. Varför är vi omättliga när det gäller kunglig glans och ljuvlighet? Medias bevakning av kungahuset består mestadels av mysiga högtidsbilder, tjusiga klänningar och offentliga framträdanden. 
Journalistiken har en grund i att vara granskande och opartisk, men gäller andra spelregler när medier rapporterar om hovet? Etnologen Mattias Frihammar gästar och förklarar hur relationen mellan svenskarna och kungahuset ser ut och hur den avspeglas i media.

Hovjournalistikens svåra balansgång

Bara för att du är paranoid betyder det inte att du inte är förföljd, sägs det. Cyberattacker och omfattande it-problem har den senaste tiden avlöst varandra med hög intensitet. VPN är en tjänst som ska kunna skydda ens identitet på nätet, men kan man verkligen lita på att det fungerar? Gäster är cybersäkerhetsexperten Marcus Murray och psykolog Siri Helle som pratar om säkerhet på nätet och om varför vissa tycker att VPN är viktigt och andra inte. Sidekick är Johan T Karlsson.

Är VPN-användare internets hypokondriker?

Klimatet är en av vår tids viktigaste ödesfrågor, men trots det sjunker engagemanget bland befolkningen enligt flera väljarbarometrar. Klimatrörelsen som fick stort stöd för några år sedan väcker numera ilska med blockerade vägar, fastlimmade aktivister och soppa kastad på Mona Lisa. Varför har intresset svalnat och vad krävs för att väcka engagemang i frågan? Gäster är Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap och filosofen Erik Angner.

Gör klimatrörelsen sexig igen

Det sägs ofta att fake news och alternativa fakta ska motverkas med hjälp av ökad kunskap. För att inte bli lurad rekommenderar Myndigheten för psykologiskt försvar att man ska verifiera viral information från en ”trovärdig nyhetskälla”. Men vad hjälper det när allt fler svenskar tvivlar på etablerad media? Filosofen Åsa Wikforss gästar för att prata om kunskapsresistens och hur det kan påverka demokratin.

Så bemöter du kunskapsresistens

Att göra reklam för sina produkter med hjälp av en influerare har blivit en av de vanligaste marknadsföringsmetoderna. Varje år omsätter branschen över en miljard svenska kronor och trots rådande lågkonjuktur väljer många företag att lägga sina begränsade slantar på den sortens reklam. Vad är det som gör metoden så effektiv?  Och hur kommer det sig att följarna fortsätter att ha förtroende för influerarna trots att deras åsikter är köpta? Gäst är teknikjournalisten och sociala medier-experten Elin Häggberg.

Sälj grej med tjej – om influencer marketing

Kan hälsojournalistik göra mer skada än nytta? Sidekick Johannes Selåker läser alla nyheter han kommer över kopplat till alzheimer, sjukdomen som hans mamma dog av och som han är rädd för att drabbas av. Men att läsa om nya råd och rön lämnar honom oftast med en klump i magen och en känsla av ångest. Medicinjournalisten Anna Bäsén gästar programmet tillsammans med filosofen Erik Angner för att prata om hur medier och alarmistiska rubriksättningar kan stjälpa mer än hjälpa.

Ångestframkallande hälsojournalistik

Internetstiftelsen konstaterar att hälften av alla föräldrar som har barn mellan 8 och 19 år spårar deras positioner via en app i mobilen. Den här sortens spårningsappar är tänkta att skapa en trygghet hos föräldrar, partners, vänner och andra som är oroliga över var deras anhöriga håller hus. Men var går gränsen mellan omsorg och kontroll? Och när räknas spårning som en kränkning av integriteten?

Spåra sina barn - tryggt eller kränkande?

Har politiker blivit mindre tillgängliga för journalister? Och hur många intervjuer är det rimligt att kräva av en och samma minister? Vi tar avstamp i den senaste tidens diskussion om ministrar som undviker media. Gäst är docent Mattias Ekman som forskat kring hur sociala medier har förändrat relationen och kommunikationen mellan politiker, journalister och allmänheten.

Journalistrugby och parasiterande nyheter

På Instagram, Snapchat och Facebook har användare sedan länge kunnat publicera bilder med “snyggfilter” som förskönar ens ansiktsdrag. Numera finns snyggfilter även i kommunikationsverktyget Zoom som primärt används för videomöten. Måste man vara snygg när man pratar med chefen? Och har vi därmed förlorat rätten att vara lite vardagsfula? Vi söker svar tillsammans med Madelaine Levy från Svenska Dagbladet som skrivit en artikelserie om åldrande och skönhet.

Rätten att få vara ful

Vi tar avstamp i en av nutidens mest omtalade AI-innovationer: den digitala flickvännen. Sidekicken Johannes Selåker har senaste veckan skaffat tre olika AI-flickvänner vid sidan om sin partner för att få ut det han saknar i sin relation. Men var går gränsen för otrohet? Räknas det verkligen som otrohet om man chattar med någon som inte finns på riktigt? Det blir även nyhetsquiz om veckans fejkade nyheter och snack om Elon Musks nya tankeläsningschip.

Fabriken

Mer etik och mindre blod - krimpoddar i förändring

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Fabriken

Mer etik och mindre blod - krimpoddar i förändring

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Säsong 3

Säsong 2

Säsong 1