Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Vi följer med till den gustavianska tiden år 1772-1809. Vi får veta vad ett barnhus var och hur det var att leva där. Vi får också reda på vem Carl Michael Bellman var och vad han skrivit. Dessutom får vi veta hur man speglade sig innan det fanns speglar och varför det serverades mögligt bröd på fikabordet.

Vilken historia : Tidslinje

Vilken historia!

Gustavianska tiden - barnhuset

Följ med till den gustavianska tiden år 1772-1809! Vi får veta hur peruker tillverkades och varför man bar dem. Vi får också veta att Gustav III drömde om en ny svensk stormaktstid och att man genom att äga kolonier visade att man hade stor makt. Dessutom får vi reda på hur Gustav III dog, vad en skitbärarkärring var och var man skulle sätta en mouche.

Gustavianska tiden - perukmakaren

Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?

Historia förklarad

Gustavianska tiden

Anne Kalmering, Danny Gordon och Eifra Santesson guidar oss genom den svenskjudiska historien. Resan går från Malmö till Malmberget, från 1775 till nutid. Judiska pionjärer, gårdfarihandlare, operasångare och flyktingar berättar om att bli svenskar och att samtidigt behålla en kulturell särart.

Aarons nya land

I Hafnarfjörður finns en mycket vacker vävd korg i privat ägo. Den tros ha tillverkats av den fredlösa Fjalla-Eyvindur. Vi undersöker korgens historia samtidigt som vi utforskar livet för Fjalla-Eyvindur och hustrun Halla – ett par vars liv på andra halvan av 1700-talet inspirerat islänningarna och lett till böcker, pjäser och filmer.

Isländska föremål berättar

Fjalla-Eyvindurs korg

Vi fördjupar oss i den Gustavianska tiden tillsammans med två experter. Med fokus på tiden kring kung Gustav III. Hur ska vi egentligen se på kulturkungen idag? Vad kan nationalskalden Bellmans texter berätta för oss om samhällsklimatet? Vi fördjupar oss även i hur privatpersoners dagböcker och ägodelar påverkar kunskapen vi har om den här tiden idag.

Historia fördjupat

Vilken historia! - syntolkat

Vilken historia! - teckenspråkstolkat

Vid Falu gruva var det dåliga tider i början av 1700-talet. Hoppet om nya inkomster stod till naturvetenskapen och flera nya grundämnen upptäcktes i gruvan. Johanna Lindén Nybelius, museipedagog Falu gruva, berättar också om gruvdrängen Fet-Mats som återfanns 1719 efter att ha legat död i gruvan i 40 år. Mot slutet av 1700-talet är gruvan i betydligt bättre skick än vid seklets början. Inspelat den 17-20 oktober 2022 i Falu gruva. Arrangör. Falu gruva.

Falu gruva under tusen år

Gruvras, vetenskapliga tankar och Fet-Mats

På 1780-talet kom två unga schweizare till Stockholm. Jeremias Schann och Jacob Cleopath var konditorer av den schweiziska skolan och introducerade den moderna konditoriserveringen i Norden. I Sverige existerade ingen cafékultur och de två schweizarna blev till en början motarbetade. Först på 1830-talet slog caféerna igenom på allvar i Stockholm. Karin Carlsson, historiker, och Ulrika Torell, filosofie doktor, berättar. Inspelat den 14 juni 2022 på Stadsmuseet i Stockholm. Arrangör: Stadsmuseet i Stockholm.

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

När stockholmarna bjöds ut på café

En kväll i september 1625 brinner en stor del av sydvästra delen av Gamla stan ner. På 1640-talet köper handelsmannen Anders Jönsson en av tomterna i det nedbrunna området och uppför där ett stort stenhus. År 1720 köper Posten in huset vilket delvis är samma byggnad där Postmuseum ligger idag. Hör Vivi Nybom, utställningsproducent och pedagog på Postmuseum, berätta mer om Stockholms första huvudpostkontor. Inspelat den 2 juni 2022 på Postmuseum. Arrangör: Postmuseum.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Sveriges första posthus

Carl Wilhelm Scheele var apotekare och kemist. Roy Cassé, museichef på Köpings museum, tar oss tillbaka till 1700-talet och berättar om Scheele och hans liv och gärning. Carl Wilhelm Scheele utbildade sig till apotekare i bland annat Göteborg och Malmö och fick efter sin utbildning privilegier att driva apotek i Köping. Scheele invaldes 1775 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat den 14 juni 2021 på Västmanlands läns museum. Arrangör: Västmanlands läns museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Möt Carl Wilhelm Scheele

Hur var livet som soldat kring år 1700? Ivan Klaesson, arkivarie, berättar om indelta soldater, ryttare och båtsmän i Västmanland. Indelningsverket instiftades för 1682 och gällde sedan fram till 1901då det ersattes av allmän värnplikt. Hur var livet som soldat och båtsman och vilka faror fanns vid denna tid, både i krig och fred? Inspelat den 14 juni 2021 på Västmanlands läns museum. Arrangör: Västmanlands läns museum.

Soldater, ryttare och båtsmän

Historia förklarad - teckenspråkstolkat

Historia förklarad - syntolkat

Maria Christina Kjellström föds i misär och fattigdom, men kom att bli superkänd i 1700-talets Stockholm. Hon är förebilden för den fiktiva personen Ulla Winblad, omtalad och besjungen i Carl Michael Bellmans visor. Sångerna förföljer Maria Christina Kjellström långt efter att hon lämnat sitt gamla liv bakom sig. Ryktena och skvallret gör att hon hamnar i rätten flera gånger. Trots det står hon upp för sig själv och kämpar sig tillbaka till ett värdigt liv.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Maria Christina Kjellström - alias Ulla Winblad

Den mytiska figuren Hybelejen beskrivs av museipedagog Gustav Nordansjö som en blandning av Ikaros och Oppfinnar-Jocke, men bakom myten finns en verklig person - nämligen Carl Jakob Heublein, en entreprenör i Karlstad som ägde bland annat en kvarn. Inspelat på Värmlands museum i maj 2021. Arrangör: Värmlands museum.

Hybelejen

Under 1700- och 1800-talet var det populärt att skriva resedagböcker, och ett antal av dessa finns bevarade. Här läser Marie Steinrud, forskningsarkivarie, utdrag ur några av dem. Inspelat på Nordiska museet den 29 april 2021. Arrangör: Nordiska museet.

UR Samtiden - Arkivens historia

Svenskarnas dagböcker

Sveriges roll i handeln med mänskliga kvarlevor från Egypten är en i hög grad dold historia. Sedd med moderna ögon är den också en historia med makabra inslag. Joachim Östlund, forskare i historia, berättar om svenska mumieexpeditioner under början av 1700-talet. Vad innebar de för sin tids vetenskapliga idéer om det forntida Egypten? Inspelat den 16 februari 2021 på Skissernas museum i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2021

I de dödas rike

I slutet av 1700-talet blir ingenjören Carl Bernhard Wadström utsänd till Västafrika av den svenska kronan. Han ska rekognosera inför grundandet av en ny svensk koloni. Men de fasor som möter honom i Afrika sätter djupa spår. Efter resan viger han sitt liv åt att bekämpa den transatlantiska slavhandeln. Och med hjälp av hans vittnesmål lyckas den brittiska abolitioniströrelsen till slut få igenom ett förbud mot slavhandeln. Men trots hans betydande insatser är det få i Sverige som känner till honom.

Carl Bernhard Wadström - svensk slaverimotståndare

Angelica Ruckstuhl berättar om den tidiga svensk-judiska historien. Vi besöker några av de allra första judarna i Sverige och får höra om deras liv. Från 1782 till 1838 levde judarna under en särskild lagstiftning, Judereglementet, som på olika sätt begränsade deras vardag. 1838 blir ett turbulent år för Sverige och revolutionens vindar blåser över Stockholm - något som de svenska judarna drabbas av, på både gott och på ont. Inspelat den 16 september 2020 i Stockholm. Arrangör: Judiska museet.

UR Samtiden - Stadsvandringar

Gamla stans judiska historia

Varför mördades Gustav III? Museivärd Carl Ivinger berättar om ett groende missnöje, fråntagna privilegier och maktspel som leder fram till mordet på kungen 1792. I Livrustkammaren finns mycket dokumenterat och bevarat från händelsen, Gustav III:s maskeradklädsel och mördaren Jacob Johan Anckarströms maskeradmask, pistoler och kniv. Inspelat den 26 maj 2020 på Livrustkammaren. Arrangör: Livrustkammaren, Statens historiska museer.

UR Samtiden - Bling-bling, mord och storstilad prakt

Mordet på Gustav III

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om Gustavianska tiden inom ämnet Nya tiden - Sverige och Norden.