Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Under Stormaktstiden år 1611-1718 byggdes och sjönk regalskeppet Vasa. Vi får veta varför det sjönk och höra om det stämmer att barn arbetade i gruvorna på den här tiden. Vi får också höra om hur man avgjorde om vissa kvinnor var häxor och hur man åt innan gaffeln uppfanns.

Vilken historia : Tidslinje

Vilken historia!

Stormaktstiden - gruvraset

Om livet under stormaktstiden år 1611-1718. Hur gick det till på slagfältet och hade man verkligen getter med sig ut i krig? Det får vi reda på, men vi får också veta hur svenska armén och kung Karl X Gustav tog sig över Lilla Bält och vad reduktionen var. Dessutom får vi veta en del om kroppens fyra vätskor och varför man satt upp och sov på den här tiden.

Stormaktstiden - trossen

Stormaktstiden är en dramatisk period i Sveriges historia och pågår i över 100 år (1611-1718) - från att Gustav II Adolf får en krona på sitt huvud, och blir kung, tills Karl XII får en kula i sitt huvud, och dör. Varför kallas perioden stormaktstiden? Vad hände egentligen under den här tiden? Varför hette så många kungar Karl? Och, hur såg livet ut för vanligt folk i Sverige, när landet var som störst?

Historia förklarad

Stormaktstiden

I en liten kyrka på Snæfellsnes finns en altartavla som sägs vara målad av självaste Rembrandt. Kan det verkligen stämma att ett verk av den världsberömde holländske 1600-talskonstnären hamnat på denna avlägsna plats?

Isländska föremål berättar

Altartavlan

Han hade kungen i ryggen och agerade som en pirat och stal från fiendens handelsfartyg. Lars Gathenhielm - eller Lasse i Gatan - är en av Sveriges mest mytomspunna historiska gestalter. Kapare, affärsman och legend som blev en av Göteborgs rikaste redan som 25-åring.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Lasse i Gatan - Sveriges lagliga pirat

Följ med på en diskussion om den svenska stormaktstiden med två historiker. Flera av denna tids kungar har hyllats som hjältar, då och i efterhand. Hur ska vi se på dem idag? Vilka effekter fick de stora krigsskulderna som Sverige drog på sig genom alla krig? Och vad har det haft för betydelse för Sverige att en gång varit en stormakt?

Historia fördjupat

Vilken historia! - syntolkat

Vilken historia! - teckenspråkstolkat

På 1600-talet var det bödlarna som utförde de dödsstraff och kroppsbestraffningar som domstolarna utdömde. Men inte nog med det, bödlarna tömde latriner, kastrerade hästar och dränkte små kattungar. Sådant ingen annan ville hålla på med. Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet, undersöker hur människor egentligen såg på bödeln, och hur bödeln själv såg på sina uppdrag.

En bok, en forskare

Bödlar: liv, död och skam i svenskt 1600-tal

Staten får in några av sina största inkomster från kopparhandeln under 1600-talet. Tusen man arbetade i gruvan, 11 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Det är den största industriella arbetsplatsen på den här tiden. Man förstod dock värdet av arbetarna och inrättar Sveriges första akutsjukhus med 12 sängar. Johanna Lindén Nybelius, museipedagog Falu gruva, föreläser. Inspelat den 17-20 oktober 2022 i Falu gruva. Arrangör. Falu gruva.

Falu gruva under tusen år

Riket står och faller med Falu gruva

Vilka kvinnor från 1600-talet är kända för eftervärlden? Om man gräver i arkiven så finns kvinnorna där. Johanna Lindén Nybelius, museipedagog Falu gruva, berättar om kvinnorna kring Falu gruva som återfinns i i testamenten och gruvrätten. Gruvrätten var Falu gruvas egen domstol vars rättsprotokoll ger en rik bild av dem som har vistats här och hur de försörjde sig. Inspelat den 17-20 oktober 2022 i Falu gruva. Arrangör. Falu gruva.

Bergsmanshustrur, änkor och månglerskor

Ivan Mazepa blir vald till Ukrainas ledare 1687. Han är länge allierad med Rysslands Peter den store, men börjar tröttna på tsarens krav. Ivan Mazepa vill frigöra Ukraina från Ryssland och bryter alliansen med sin gamle vän. I stället söker han skydd hos den svenska hären med Karl XII i spetsen. Men allt går fel vid staden Poltava.

Ivan Mazepa - Ukrainas frihetskämpe : Referenslista

Samtalsguide – Svåra och kontroversiella frågor i undervisningen

Ivan Mazepa – Ukrainas frihetskämpe

Drottning Kristina var en flitig brevskrivare och skrev bland annat regelbundet med Axel Oxenstierna, som var rikskansler och drottning Kristinas förmyndare. Axel Oxenstierna såg tidigt behovet av ett postväsen och grundade den svenska Posten år 1636. Hedvig Bruzaeus, utställningsproducent och pedagog på Postmuseum, berättar mer om drottning Kristinas brev som finns bevarade i Riksarkivet. Inspelat den 2 juni 2022 på Postmuseum. Arrangör: Postmuseum.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Drottning Kristinas brev

1878 befann sig geologen Fredrik Svenonius i den lilla byn Mauno, norr om Karesuando. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om det lilla kabinettsskåpet från 1600-talet som Fredrik Svenonius upptäckte vid sitt besök. Det kallas i dag för Maunuskåpet. Skåpet är förmodligen Norrbottens museums första insamlade föremål. Inspelat den 14 mars 2022 på Norrbottens museum. Arrangör: Norrbottens museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Maunoskåpet

Drottning Kristina chockar hela Europa när hon abdikerar från den svenska tronen och blir katolik. På jakt efter frihet och självständighet slår hon sig till slut ner i Rom där hon blir kulturens drottning.

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Drottning Kristina – frihet och självständighet

Axel Oxenstierna var rikskanslern som omformade Sverige genom att dela in landet i län. Dessutom grundade han domstolsväsendet och Riksbanken. I Sverige fattas politiska beslut i riksdagen och det är myndigheterna som ser till att de efterlevs. Det var Axel Oxenstierna som la grunden till de myndigheter som skulle få Sverige att fungera effektivt.

Axel Oxenstierna – byråkratins fader

Man brukar säga att Sverige blev kristet i slutet av vikingatiden, men det dröjde 700 år innan Sverige var helt kristnat. Kristendomen och den samisk tron levde länge sida vid sida. På 1600-talet hårdnar staten och kyrkans agerande mot samerna. Präster och lappfogdar reser runt för att förhöra och konfiskera samiska kultföremål för att de ska ledas in på den sanna tron. Museipedagog Mattias Johansson berättar. Inspelat den 19 oktober 2021 på Västerbottens läns museum. Arrangör: Västerbottens museum.

Den beslagtagna samiska trumman

Ulvö gamla kapell är byggt på 1620-talet och är ett av Gävlebohamnarnas kapell. Gustav Vasa gav Gävleborna rätten till allt fiske utmed norrlandskusten. Då byggdes särskilda Gävlebohamnar och på flera platser även ett kapell. 1719 anlitades en målare, Roland Johansson Öberg. Johanna Ulfsdotter, antikvarie och kulturmiljöutvecklare, berättar om kapellet och måleriet. Inspelat den 18 juni 2021 på Västernorrlands museum. Arrangör: Västernorrlands museum.

Ulvö gamla kapell

Far, mor och Malin arbetar hårt och ber för bröderna ute i kriget. Malin träffar Måns. Far är rasande, Måns bär ju på arvsynden som sprider otur och kan döda Malins bröder. Malin lyder sin far och slutar träffa Måns. Mor och Malin söker upp en klok gumma för att rädda bröderna. Trots ansträngningarna får de beskedet att lillebror Jonas dött på slagfältet. Nu behövs en man på gården, far kräver att Malin gifter sig med prästsonen Anders.

Jag var, du är

Synden smittar

Kriget pågår på kontinenten, i byn fortsätter vardagen. Prästsonen Anders trakasserar Malins bröder, Jonas och Eskil. Han förföljer också Måns, den halte grannpojken som sägs bära på arvsynden. Malin gör det mest förbjudna, slår Anders. Måns söker upp Malin i ladugården, vem är hon som vågar göra så? I kyrkan läser prästen upp de män som ska skrivas ut i kriget - Malins bror Jonas är sexton år och är en av de utvalda.

Att mista en bror

Malin förhalar bröllopet med prästsonen Anders. Hon träffar Måns i skogen och säger att hon inte längre tror på arvsynden. Prästen bryter trolovningen mellan Malin och Anders eftersom det skvallras om att Malin syndat med Måns. Prästen dömer Malin att sitta på horpallen i kyrkan. Malins far vägrar låta Malin trolova sig med djävulsbarnet Måns. Malin ber att gud ska låta skriva ut far i kriget och strax efter gör prästen det.

Straffet

Serien består av två olika berättelser på fem avsnitt vardera. "Djävulsbarnet" (avsnitt 1-5) utspelar sig under trettioåriga kriget och "Ingenjören" (avsnitt 6-10) under industrialismen. Vi förflyttas till dåtiden och dess människoöden där huvudkaraktärernas liv är tydligt påverkat av epokens realiteter. Vi följer människor på landsbygdens gårdar och i mitten av krig, till de nya industrierna och städerna som växer fram i Sverige under 1800-talet.