Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Hur avspeglar sig integration, rasism och utanförskap i idrottsvärlden? Vi möter två fotbollslag som berättar om de förutfattade meningar de är rädda att mötas av. Elaf Ali fick inte idrotta för sin pappa och berättar om sitt arbete mot hedersnormer. För Julia, som flyttat från Grekland, var cricketen det som öppnade dörren till både vänskap och en känsla av tillhörighet i samhället. I Malmö tvingades ett judiskt fotbollslag att lägga ned sin verksamhet på grund av rädsla för antisemitism och hot.

Idrottens himmel och helvete

Segregation och inkludering

Författaren Maria besöker en skola för att prata om en bok hon skrivit. Boken skildrar ett antal överlevandes öden från andra världskriget och Förintelsen: den unga judiska mamman Deborah i Warszawas getto. Och Leon och Ester som bara är barn när de tvingas till koncentrationsläger. Vi vill varna för starka bilder, filmsekvenser och berättelser som kan uppröra. Filmen utgörs av intervjuer med överlevande, dokumentära klipp från förintelseläger och ett dramatiserat författarbesök på en skola. Lämplig från årskurs 9.

När rösterna tystnar

Arthur Langerman har länge samlat antisemitiska bilder, affischer, målningar och foton och har donerat merparten till The Center for Research on Antisemitism i Berlin. Han föddes 1942 till polska föräldrar i Borgerhout, Belgien. Arthurs mor överlevde Förintelsen, men han vet inte vad som hände hans far. Arthur reser därför till södra Tyskland och koncentrationslägret Flossenbürg för att veta mer om sin fars öde.

Bilder av antisemitism

Entreprenören Barakat Ghebrehawariat arbetar med att föreläsa om rasism, normer och varför ordval har en stor betydelse i samhället. Barakat arbetar normkritiskt och menar att normkritik handlar om att synliggöra normer som kan vara diskriminerande för olika individer eller grupper. I slutändan handlar normkritik om att vara självkritisk, lyssna på andra och att inte alltid utgå ifrån sitt eget perspektiv.

Normer i fokus

Normmedveten kommunikation

Hajar Alsaidan är socionomstudent och en av grundarna av Göteborgs kreoler. Här talar hon om sin uppväxt, rasism, nya identiteter och varför hon anser sig vara kreol. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

UR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Kreol, fötter och inte rötter

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Min samiska historia

Vi får aldrig glömma

Svensk kortfilm. Charlotte är en ung lärare som just börjat på ett nytt jobb i en lågstadieklass. En kväll när hon är ute med sina vänner blir hon våldsamt attackerad av en demonstrerande nynazist. Efter att ha vårdats på sjukhus återvänder hon till klassrummet där hon gör en märklig upptäckt. Men hur långt räcker kärlek och sanning mot hat? Regi: Jimmy Olsson.

Kortfilmsklubben - svenska : 2:a klass

Kortfilmsklubben - svenska

2:a klass

Den första december 1955 sätter sig Rosa Parks på bussen hem från jobbet. Varje buss har en del för vita passagerare, en för svarta och däremellan något slags ingenmansland. Parks sätter sig på en plats, men busschauffören ber henne att flytta bak till delen där svarta får sitta. Hon vägrar och polisen tillkallas och griper henne. Montgomerys befolkning startar en bojkott av bussbolaget. En söndag lyfter flera präster bojkotten i sina predikningar. Dagen efter är bussarna tomma. Robert Nilsson Mohammadi, Linda Lane, Gloria Ray Karlmark och Jeanne Theoharis berättar om Rosa Parks kamp för att alla ska vara lika inför lagen.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Samtalsguide – Svåra och kontroversiella frågor i undervisningen

Rosa Parks  -  ett rebelliskt liv

1938 ger sig journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström ut på en historisk resa genom Sverige. Han har fått i uppdrag av Radiotjänst att skildra bostadssituationen i landet. Reportagen ges också ut som bok, med titeln Lort-Sverige. Lubbe ser ett elände som han inte trodde existerade. Han pekar ut tjänstemän som ansvariga, men lägger också skulden på de drabbade själva, vilket väcker ilska. Speciellt arga är skåningarna, som enligt Lubbe är snuskigast i Sverige. Och samerna har definitivt inte någon plats i Lubbes framtida drömsamhälle.

Lubbe Nordström - lortsverige

Den 25 maj 2020 kvävs George Floyd till döds i ett gathörn i staden Minneapolis i USA. Han dör i ett våldsamt polisingripande och är en av alla afroamerikaner som skadats eller dött av polisens våld i landet. George Floyds död fångas på film och sprids världen över. Det blir startskottet för massiva demonstrationer och en global proteströrelse. Avsnittet tar upp jämlikhet och mänskliga rättigheter samt hur detta avspeglas i sociala och rättsliga strukturer.

Kunskapsverket samhällskunskap

George Floyd och Black lives matter

Författaren Arundhati Roy beskriver den systematiska nedmonteringen av den indiska demokratin och övergrepp mot minoriteter, såsom landets många muslimer. Hon talar om ett land där ”yttrandefrihet” innebär att etablerade nyhetsankare fritt kan ljuga och demonisera minoriteter, även om det leder till verkligt våld. Det är viktigare än någonsin för dem som fortfarande kan tala fritt att tala å de utsattas vägnar, säger Arundhati Roy. Inspelat den 22 mars 2023 i Börssalen i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Tanke och sanning under press

På väg mot ett dödläge

I Sverige tas ett politiskt initiativ i slutet av 1960-talet: Vi ska inte prata om ras eller hudfärg. Intentionen är välvillig: rasismen ska avskaffas. Men det leder till att vi saknar verktyg för att få syn på den diskriminering och strukturella rasism som finns i Sverige. Möt forskarna som tycker att vi borde prata mer om ras och har förslag på hur vi kan göra det.

Färgblindhet och rasism : referenslista

Besserwisser

Färgblindhet och rasism

Bartolomé de Las Casas har kallats indianernas försvarare. På plats i Amerika på 1500-talet ser han vilka grymma metoder som används för att sprida katolicismen i de nya spanska kolonierna. Han börjar skriva ner sina vittnesmål om hur ursprungsfolken behandlas. Efter en rad debatter bidrar hans vittnesskildringar till ny lagstiftning och blir ett första frö i en diskussion om mänskliga rättigheter. Om motiven till koloniseringen, vad som ger människan rätt att ingripa i andra kulturer och om vem som har makten över andras liv.

Bartolomé de Las Casas

I fyra korta avsnitt berättar gymnasielärare varför de anser att det är viktigt att undervisa om antisemitism. Hur kan skolan agera för att motverka antisemitism och hur kan man som lärare ta sig an frågan i klassrummet? Avsnitten kompletterar poddserien "Antisemitism idag".

Antisemitism idag - metodklipp

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia, men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal och tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag.

Som en främling i eget land

Som barn upplever Ida B. Wells hur slaveriet avskaffas, och hon växer upp fylld av framtidshopp. Men snart ser hon hur svartas rättigheter i den amerikanska södern rullas undan. Året är 1892, och Ida B. Wells journalistkarriär går som på räls, när ett telegram plötsligt kallar henne hem till Memphis. Hennes nära vän Tomas Moss är död. Misshandlad och mördad av vit mobb. Efter mordet på Moss bestämmer sig Wells för att lägga all sin kraft på att stoppa lynchningar. Hon ger sig ut på ett livslångt korståg för rättvisa.

Ida B Wells - ljuset på lynchningar

Carl von Linné har under århundraden hyllats för sitt arbete att kartlägga naturen. Redan på 1700-talet, när han systematiserade växter och djur, myntades frasen "Gud skapade och Linné ordnade". Men på senare år har hans delaktighet i statens kampanj mot samer och hans nedsättande beskrivningar av asiater och afrikaner fått uppmärksamhet. Han har kallats både rasismens stamfader och en av världshistoriens mest inflytelserika rasistiska ideologer. Hur såg Linnés liv ut? Och kan man verkligen kalla honom rasistisk?

Carl von Linné - blomsterkungen och rasismen

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Att ta tillbaka det som är mitt

Högerextremismen är på frammarsch i Sverige och i övriga Europa. Vilka ideologiska mönster är det som återkommer och vad i dagens samhälle och samtalsklimat är det som göder dessa strömningar? Medverkande: Ali Esbati, författare och politiker, Fanny Härgestam, journalist och författare, Heléne Lööw, docent i historia Uppsala universitet, och Christer Mattsson, föreståndare Segerstedtinstitutet Göteborgs universitet. Moderator: Mattias Hagberg, författare och kulturjournalist. Inspelat den 25 september 2021 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangörer: Jonsereds herrgård och Segerstedtinstitutet Göteborgs universitet, Leopard förlag, Natur och kultur.

UR Samtiden - Bokmässan 2021

Högerextremismens grogrund och gödsel

Vad hände egentligen i Kärrtorp när en fredlig demonstration i december 2013 kom att likna ett slagfält? Vi låter barnen som var med berätta och reflektera över händelserna.

Barnaministeriet dokumentär

Nazistattacken i Kärrtorp

Vi bjöd in fyra judiska personer från två olika generationer för att prata om deras upplevelser av diskriminering och antisemitism.

Tänk till - två generationer

Judar om fördomar och antisemitism

I det koloniserade Kongo, i slutet av 1800-talet, blir kapten Joseph Conrad vittne till grymheter som förändrar hans syn på mänskligheten. Några år senare skriver Conrad romanen "Mörkrets hjärta" om sina upplevelser i Kongo. Boken används fortfarande i undervisningen. Men den har också kritiserats för bland annat sitt rasistiska språk. Ändå är "Mörkrets hjärta", enligt lektor Berndt Clavier, en viktig bok att läsa idag. Den är ett vittnesmål om det brott mot mänskligheten som kolonialismen var.

Joseph Conrad - en mörk historia

Gymnasieläraren Helen Persson berättar hur hon arbetar tillsammans med kollegor för att öka kunskap om antisemitism.

Undervisning om antisemitism - arbeta kollegialt

Gymnasielärararen Björn Westerström berättar varför han anser att det är viktigt att undervisa om antisemitism.

Undervisning om antisemitism - varför?

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om Rasism och främlingsfientlighet inom ämnet Individer och gemenskaper.