Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Upplägget är att varannan lektion är en teorilektion och varannan en idrottslektion.

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever. Daniel tar hjälp av tv-spel, inspelade instruktionsfilmer och musik. Han bygger upp spänning och intresse hos eleverna och den främsta vinsten har varit att de omotiverade eleverna hittat motivation på lektionerna. Emma låter sina elever filma sig själva när de gör övningar och de får sedan titta på filmen för att få grepp om hur de gör. Hon tycker inte längre att bedömning i ämnet idrott och hälsa är problematiskt eftersom eleverna är medvetna om hur de ligger till och vad de behöver göra för att förbättra sina resultat.

Motvilja och glädje

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det? Vi träffar Amanda och Joakim, som deltar i en delkurs i expressiv dans för blivande idrottslärare. Amanda tror att det kommer att kännas naturligt att använda den sortens dans i skolan. Joakim, som är mer van vid bollsporter tror att det kan bli svårare, men tycker ändå att det ska bli spännande att undervisa i detta.

Kroppens uttryck

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar Ninni Kysela, idrottslärare på Bromma enskilda skola i Stockholm, som varvar fantasifulla och spännande uppdrag med kamratövningar och roliga lekar i undervisningen. Genom sitt arbetssätt stärker hon klassens sammanhållning och elevernas känsla av tillhörighet.

Rummets potential

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Kajsa Nuutinen är lärare i idrott och hälsa och fick för några år sedan en klass med en synskadad elev. Hon visste först inte hur hon skulle hantera det. Men hon gick en kurs och genom samarbetet med den synskadade eleven och en specialpedagog kom hon underfund med hur hon skulle arbeta få eleven att känna sig inkluderad i undervisningen. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin Lindgren, som reflekterar över hur man kan göra skolans otryggaste plats, omklädningsrummet, tryggare.

Trygg i sin kropp

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Vi får se exempel på hur lärare kan arbeta för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta, oavsett könstillhörighet, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättningar. Lärarna berättar också om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut.

Lika villkor

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Omöjligt uppdrag