Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

I slutet av 1800-talet var det ett plagg som formade dammodet mer än något annat – korsetten. Men en grupp kvinnor förklarade krig mot korsetten, som de tyckte satte stopp för ett mer jämställt samhälle.

Sverige forskar

Det svenska korsettkriget

Johan berättar om hur klädindustrin ser ut. Det finns mer än bara kemikalier och vatten att tänka på här. Hur ser egentligen den sociala hållbarheten ut? Och vad innebär en cirkulär ekonomi?

Klimatkampen förklarar

Hur dina kläder får längre liv

Är kläder teknik? Absolut. Tänk på alla uppfinningar som finns i våra kläder - som knappen, fickan och blixtlåset. Tack vare våra kläder kan vi också jobba och bo på platser som annars hade varit omöjliga.

Typiskt teknik

Kläder

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Kvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Haute couture på auktion

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur det urgamla materialet bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Lappa och laga

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. I Sverige återvinns 20 procent av alla textilier medan Tyskland och Holland återvinner kring 80 procent. Vi reser dit och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas så bra. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Hållbart mode

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Köp smart

Camilla Thulin guidar oss genom tvättstugans värsta fällor och undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

I tvättstugan

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade stövlar skapas i näver.

Läder och hårdrock

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Ricardo lär oss att knyta en fluga och vi träffar en manlig syjunta som berättar varför det är bra att pressa sömmarna när man syr.

Syjunta

Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över kläder och mode. Hur blev kläder mer än bara något man har på sig för att slippa frysa? Har man alltid fått ha på sig vad man vill? Och varför har kvinnor ofta haft så opraktiska kläder? Henrik och Ann beger sig till stenåldern och uppfinner nålen. Var det nu det första modet uppstod? De reser sig vidare till medeltiden men har inte riktigt koll på lagarna som reglerade vad man fick ha på sig. Vid den franske kung Ludvig XIV:s hov betydde kläderna allt för hur man bedömdes. Ann och Henrik provar klänningar, smink och klackskor, och får också se hur klädindustrin växer fram på 1800-talet.

En rolig historia

Modets historia

Britta Marakatt-Labba skildrar den samiska historien, kulturen och mytologin i broderier och skulpturer. Nu visas mer än femtio års produktion i utställningen “Där varje stygn andas” på Moderna Museet i Stockholm. I centrum för utställningen står Britta Marakatt-Labbas 24 meter långa “Historijá”. Hon berättar själv om sitt skapande och vi får också höra Georg Buljo som specialskrivit musik till Britta.

Kulturkvarten på samiska

Britta Marakatt-Labba

Sex hantverkare och konstnärer som har sitt arv och ursprung från Tornedalen berättar om sitt skapande. Vi följer med till platser där de hämtar inspiration och material, som hembyn, skogen, strandkanten och de gamla trämöblerna. Tornedalens vackra färger är en stark inspirationskälla. De vill föra det tornedalska arvet vidare genom att dela med sig av sina kunskaper och inspiration.

I skapandet lever vårt arv

Mycket av Tornedalen finns med i det Anders Skoglind skapar, både i smidet och i serietecknandet. Han är uppvuxen i byn Saittarova, där släkten funnits i flera generationer. I Kiruna tecknar han sina serier och i den tornedalska byn finns smedjan. Där arbetar han med hantverket, smidet och sina trägubbar.

Anders Skoglind - smed och serietecknare

Ida Isak Westerberg bor i Luleå där också vävstudion finns, men drömmen är att bo och ha sin vävstudio i Vanhaniemi i Tornedalen. Tidigare handlade Ida Isaks konstverk för det mesta om queerfrågor och Norrbotten i stort. På senare år har Westerberg utforskat sitt arv och Tornedalen. Konstverken har växt fram på hemmamyren i Tornedalen.

Ida Isak Westerberg - textil- och vävkonstnär

För Lena Eriksson är slöjd en sinnlig och taktil upplevelse. Genom åren har hon lärt sig att gräs inte är ett förgängligt material, tvärtom är det hållbart och livskraftigt. Utgångspunkten för Lenas slöjdande är en rik uppsättning av textila tekniker men valet av material handlar snarare om inställning till livet. Lena vill inspirera andra att upptäcka rikedomen i naturen. Med lust och kreativitet flätar hon fantastiska bruksföremål och konsthantverk. Hon har sina rötter i byn Hakkas utanför Gällivare.

Lena Eriksson - gräshantverkare och konstnär

Roland Stålnacke bor i Kiruna. Där möts samisk, tornedalsk och svensk kultur – något han ser som en stor rikedom. Hans rötter finns i byarna Salmijärvi utanför Junosuando och Niskakangas i Övertorneå kommun. För Roland är trä något alldeles särskilt, inget material är så mångsidigt som trä. I över 35 år har han tillverkat knivar. Han brinner för att få vara kreativ med form, design och funktion och att utveckla egna tillverkningsmetoder.

Roland Stålnacke - träkonstnär och knivhantverkare

Johanna Hjärtström är född i Lovikka och känner starkt att hon har Lovikkavanten i blodet. 1962 fick husmödrarna i byn varumärket Äkta Lovikkavante i eget namn, vilket de har än idag. Allt för att kunna behålla varumärket efter Erika Aittamaa som stickade den allra första Lovikkavanten 1892. Deras gemensamma dröm, trots knappt en handfull stickerskor idag, är att den äkta Lovikkavanten ska leva vidare. Den mest rofyllda delen i handarbetet är för Johanna att sitta och spinna och förlora sig i små som stora funderingar.

Johanna Hjärtström - stickerska i Lovikka husmodersförening

Sverige forskar - teckenspråkstolkat

Begrepp som tillhör episoden "Det svenska korsettkriget" förklaras: modeslaveri, kvinnoförtryck, tortyrinstrument, dräktreformrörelse, korsett, pionjär, fortplantningsorgan, reformliv, paradox och shapewear.

Sverige forskar - begrepp på svenskt teckenspråk

Jeansen är idag ett självklart och älskat plagg, men ansågs tidigare utgöra ett hot mot både kultur och moral. Under en period var det till och med förbjudet att importera jeans. Lär dig mer om jeansens historia!

Jeans – den förbjudna byxan

Den samiska slöjden, duodjin, är en viktig del av den samiska kulturen. Gunvor Guttorm, professor i duodji, beskriver begreppet mer ingående. Johanna Njaita, verksamhetsledare på sameslöjdstiftelsen Sámi duodji, berättar om hur de sprider kunskap om samisk slöjd. Vi möter också aktiva slöjdare som berättar om sitt hantverk.

Duodji på Jokkmokks marknad

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Design och formgivning

Slöjd/Design och formgivning

Textil och mode

Slöjd/Textil och mode

Trä och metall

Slöjd/Trä och metall

Streama pedagogiska program för undervisningen i slöjd! Här hittar du utbildande serier, poddar, filmer, dokumentärer, berättelser och föreläsningar.

Slöjd

Inom slöjd

Filtrera Slöjd

Det svenska korsettkriget

Hur dina kläder får längre liv

Kläder

Ren bomull, smutsig framställning

Haute couture på auktion

Lappa och laga

Hållbart mode

Köp smart

I tvättstugan

Läder och hårdrock

Kvalitet

Syjunta

Modets historia

Britta Marakatt-Labba

I skapandet lever vårt arv

Anders Skoglind - smed och serietecknare

Ida Isak Westerberg - textil- och vävkonstnär

Lena Eriksson - gräshantverkare och konstnär

Roland Stålnacke - träkonstnär och knivhantverkare

Johanna Hjärtström - stickerska i Lovikka husmodersförening

Det svenska korsettkriget

Det svenska korsettkriget

Jeans – den förbjudna byxan

Duodji på Jokkmokks marknad