Name: Sverige forskar : Björnens supersömn
Uploaded: 2023-11-24T01:00:00.000Z
Duration: 4 min 38 s
Description: Björnen sover - länge. Och nu vill forskare förstå björnens supersömn, både för att rädda människoliv och möjliggöra långa rymdfärder. I skogen i Dalarna undersöker flera internationella forskarlag nu den svenska björnens stora mysterium.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Björnen sover - länge. Och nu vill forskare förstå björnens supersömn, både för att rädda människoliv och möjliggöra långa rymdfärder. I skogen i Dalarna undersöker flera internationella forskarlag nu den svenska björnens stora mysterium.

Sverige forskar

Säsong 2. Ett vetenskapsprogram i kortformat med fokus på spännande svensk forskning. Hör forskarna själva berätta om sina forskningsresultat och lär dig mer om allt från biologi till psykologi. Serien ger dig spetskunskap och uppmärksammar samtida forskning på ett visuellt och intressant sätt.

Forskare försöker hitta metoder för tankeläsning med hjälp av hjärnanalys, AI och maskininlärning. Detta med hopp om att i framtiden kunna hjälpa personer som har tappat talförmågan.

Tankeläsning med AI?

Det finns djur som har en superkraft som människan saknar – de kan återskapa kroppsdelar. Nu tittar svenska forskare på salamandrars regenerativa förmåga och om den kan hjälpa oss i allt från sårläkning till botemedel mot cancer.

Salamanderns superkraft

Vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) utvecklar man avancerade AI-robotar som i framtiden skulle göra det möjligt att utforska månen och svåråtkomliga platser på Mars.

Robotar till Mars

I Linköping och Lund pågår banbrytande forskning. Här skapas bioelektriska komponenter inne i nervsystemet hos fiskar. I förlängningen skulle det kunna hjälpa människan att styra en protes som om den vore den egna armen eller till att leda om signaler i hjärnan vid depression.

Så kan hjärnan bli en dator

På Högskolan Kristianstad testas olika livsmedel genom att man mäter lukt, smak, utseende och konsistens. I ett projekt tittar forskarna närmare på kombinationen vita viner och störrom. Till sin hjälp har man både smakpaneler och ett kemiskt labb.

Kemin bakom smak

Narkotikahandeln ligger oftast steget före lagstiftarna eftersom varje preparat måste narkotikaklassas var för sig innan de förbjuds. Men nu kan forskarna på Linköpings universitet göra att jakten på narkotikan går mycket snabbare.

Jakten på den nya narkotikan

Takotsubo eller brustet hjärta-syndrom är en sjukdom som kan drabba personer som följd av extrem negativ stress. Inom medicinsk forskning tror man att man genom att studera brustet hjärta-syndrom kan hitta metoder för att behandla olika typer av hjärtsjukdomar.

Du kan dö av brustet hjärta

Björnens supersömn

Ända sedan Darwins dagar har det varit känt att växter reagerar med olika mekanismer vid beröring. Sedan dess har det diskuterats om växter har något som motsvarar känslor. Nu jobbar forskare med att få fram tåligare grödor genom att stressa dem. En växt som utsätts för stress blir både tåligare och får ett bättre motstånd mot skadedjur. Forskarna hoppas att deras upptäckt ska leda till ett mer hållbart jordbruk.

Stressade växter

Hur farligt är det egentligen att nicka i fotboll? Kan nickningar orsaka demenssjukdomar? Forskning kan nu visa hur du nickar rätt så att du kan undvika hjärnskador.

Så nickar du säkert

Fibromyalgi har länge varit något av ett vetenskapligt mysterium. Men nu har man inom svensk forskning hittat nya ledtrådar som kan visa vad som orsakar denna kroniska smärtsjukdom.

Så ger fibromyalgi smärta

På grund av den snabba utvecklingen inom AI och genom att vi delar stora mängder personlig data online, så är det redan nu möjligt att skapa digitala avatarer av de döda. Tekniken kallas nekrorobotik. Men vilka etiska problem skulle det kunna innebära?

Digitalt liv efter döden

Svenska forskare har hittat nervceller i hjärnan som styr aggression - så kallade PMv-celler. Just nu sker forskningen på möss då de har samma slags nervceller som människor. Genom optogenitik har man kunnat styra aggression hos möss. I framtiden kan det leda till nya läkemedel och terapier mot destruktiv ilska.

Ilskans biologi

Vi svenskar är ett kaffeälskande folk och ligger på tio-i-topp-listan över de länder som dricker mest kaffe i världen. Förklaringen till varför vi dricker så stora mängder kaffe är både sociala och historiska.

Så blev vi kaffedrickare

I laboratorium har man tidigare testat att använda laserpulser i stället för traditionella åskledare. Men nu har forskare testat laser i riktiga åskväder med goda resultat. Med hjälp av den nya teknologin skulle man i framtiden kunna skydda människor och infrastruktur från blixtnedslag.

Att styra blixtar

Genom att studera meteoriter så kan vi hitta viktiga ledtrådar till hur universum och jorden har formats. Vissa meteoriter bär på en extra spännande historia.

Rymdstenarnas hemligheter

Internetfenomenet ASMR - autonomous sensory meridian response - har blivit omåttligt populärt och kan möjligtvis fylla grundläggande behov. Nu undersöker svenska forskare vad som skapar en ASMR-reaktion. Vilka delar av hjärnan är det som aktiveras vid ASMR? Och skulle man kunna använda ASMR i exempelvis terapeutiska sammanhang?

ASMR och hjärnorgasm

För att komma överens med andra människor så är det viktigt att förhandla. Nu har en svensk forskare summerat fyra av de viktigaste punkterna för att skapa en lyckad förhandling.

En lyckad förhandling

Fiskars möjligheter att överleva påverkas av dina mediciner mer än du kanske tror. Fiskarna blir både mer aggressiva och dumdristiga av framför allt mediciner mot depression. Våra mediciners påverkan har påvisats av ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Antidepressiva hotar fiskarna

Forskarna vid Umeå universitet tittar närmare på ett naturligt ämne som vi har i kroppen. Med hjälp av det ska de försöka ta fram en effektiv antiviral medicin mot förkylningsvirus.

Medicin mot förkylning

Många tänker nog att socker är en naturlig produkt som människan alltid har ätit. Men för 150 år sedan var det faktiskt få svenskar som ens smakat på socker. Lär dig mer om sockrets historia och hur det kommer sig att vi numera äter 45 kilo per person och år.

Sockersugets historia

Hur beslutar sig människor för att hjälpa andra som är i fara? Det har forskare vid Karolinska institutet funnit svar på. Och det är kanske inte empati som spelar störst roll – utan mekanismen bakom vår egen rädsla.

Hjälpa andra i fara

Drömmar har länge fascinerat forskare, men det är fortfarande svårt att bevisa varför vi drömmer. Det som forskarna vet är att det går att lära sig att delvis styra sina drömmar, och genom dessa metoder kan läkarna hjälpa vissa patientgrupper. Du kan också testa dessa metoder!

Så styr du dina drömmar

Varje dag används miljontals engångsblöjor i Europa gjorda av svart petroleumolja. Men nu har forskare hittat ett nytt material, där man byter ut oljan mot potatis.

Potatisblöjan

Tänk om vi kunde förstå djurens språk. När de vill tala om att de har ont – eller om de är nöjda eller missnöjda. På Kungliga tekniska högskolan utvecklar man just nu AI-metoder för att kunna läsa djurens kroppsspråk.

AI förstår djuren

Svenska forskningsresultat presenteras av svenska forskare på ett kort och lekfullt sätt.

Sverige forskar

Björnens supersömn

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Sverige forskar

Björnens supersömn

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Säsong 6

Säsong 5

Säsong 4

Säsong 3

Säsong 2

Säsong 1