Name: Sverige forskar : Ska vi vara rädda för PFAS?
Uploaded: 2025-12-11T01:00:00.000Z
Duration: 6 min 49 s
Description: Giftiga PFAS-ämnen finns i fler än tiotusentals olika varianter och kan hittas överallt i naturen och även i våra kroppar – och de ökar risken för cancer. Men hur oroliga ska vi vara? Docent i toxikologi Mattias Öberg berättar om PFAS och låter oss testa hans blod. PFAS används i allt från kläder, smink och läkemedelsindustrin till målarfärger och bekämpningsmedel.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Säsong 5. Ett vetenskapsprogram i kortformat med fokus på aktuell svensk forskning. Se forskare i laboratorier och andra forskningsmiljöer och hör dem själva berätta om sina resultat. Lär dig mer om allt från sociala robotar och myggburna virus till LED-lamporna på din arbetsplats.

Giftiga PFAS-ämnen finns i fler än tiotusentals olika varianter och kan hittas överallt i naturen och även i våra kroppar – och de ökar risken för cancer. Men hur oroliga ska vi vara? Docent i toxikologi Mattias Öberg berättar om PFAS och låter oss testa hans blod. PFAS används i allt från kläder, smink och läkemedelsindustrin till målarfärger och bekämpningsmedel.

Sverige forskar

Ska vi vara rädda för PFAS?

Finns det skäl att lyssna till råd på sociala medier som säger att kvinnor ska träna efter menscykeln? En svensk studie ska ta reda på om förändringarna av hormonnivåer under cykeln påverkar träningsresultatet. Cecilia Fridén, professor i fysioterapi, och Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi, berättar om studien.

Anpassa träning efter menscykeln?

Har vår reporter fysiken som krävs för att bli brandman? Enligt svensk forskning kan ett enkelt men utmattande test på bara tre minuter ge svaret på den frågan. Lasse ten Siethoff, forskare och högskolelektor inom idrottsvetenskap, berättar om testet som kan avgöra om en person har de fysiska förutsättningarna för jobbet som brandman.

Vad krävs fysiskt för att bli brandman?

Alltför snabba svar kan förklara hatiska och toxiska kommentarer på nätet. Det är inte ondskefulla näthatare eller illvilja, utan vanliga människors instinktiva ryggmärgsreaktioner som leder till de flesta hatiska kommentarer. William Hedley Thompson, forskare i kognitionsvetenskap, och Ben Clarke, forskare i kommunikationsvetenskap, berättar om sin forskning kring näthat och om hur kommentarsfält skulle kunna utformas för att minska risken för hatiska kommentarer.

Kan vi minska näthat?

Vad krävs för att vi ska kunna uppleva samma sociala närhet när vi möts digitalt som fysiskt? På Umeå universitet studerar forskare hur man med mer teknik kan skapa en bättre gemensam närvaro vid digitala möten. Niclas Kaiser, psykolog och docent i psykologi, och Burcin Genis-Ergün, forskare i psykologi, undersöker upplevelsen av möten med AR-glasögon och vad förstärkt verklighet (augmented reality) betyder för känslan av social närhet.

Social som avatar

Reagerar mammor och pappor annorlunda när de blir skrämda om deras barn är närvarande? Slår de då tillbaka eller flyr, istället för att frysa av rädsla? Andreas Olsson, professor i psykologi, testar att skrämma föräldrar och barn genom att låta dem attackeras av en okänd gestalt. Det sker i en VR-miljö på ett labb på Karolinska institutet. Samtidigt mäter Simon Lindhagen, forskarassistent, deras rörelser och fysiologiska reaktioner som puls och svett.

Föräldrar under hot

Ju mer skärmtid en tvååring har desto sämre är barnets språk tre år senare. Men även hur barnen använder skärmarna har betydelse, enligt Anett Sundqvist, biträdande professor och forskare i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet. Förutom mängden skärmtid spelar det också roll vad barnen tittar på. Lugna, vänliga program på modersmålet är bättre än snabba och våldsamma. Och det är bättre när vuxna finns med och pratar om det som sker på skärmen.

Skärm på rätt sätt

Hur bra kan vi egentligen kommunicera med våra sällskapsdjur, och hur anpassar vi oss till varandra? Språkforskarna Stefan Norrthon och Jenny Nilsson undersöker detta inom forskningsfältet inkluderande lingvistik. De studerar hur människor och djur kommunicerar över artgränserna genom att analysera filmade möten och interaktioner.

Förstå ditt husdjurs kommunikation

Antibiotikaresistens kan leda till miljontals dödsfall de kommande decennierna. En av metoderna att angripa problemet är att försöka avväpna bakterier som orsakar vissa sjukdomar i stället för att döda dem – för att minska resistensutvecklingen. Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi, och hans kollegor vid Umeå universitet vill stoppa e coli-bakterier som orsakar urinvägsinfektioner att utveckla hår och därmed hindra dem från att fästa i urinvägarna.

Kampen mot antibiotikaresistens

Barn utvecklar sitt språk genom alla människor runt omkring dem, och den utvecklingen startar långt innan de själva börjar tala. På Stockholm Babylab kan forskarna visa att redan vid fyra upprepningar så lär sig spädbarn känna igen ord och de kan också visa att barn föredrar tal som är speciellt anpassat för dem. Iris-Corinna Schwarz, forskare i barns språkutveckling och docent i lingvistik, Petter Kallioinen, labbtekniker och Anna Ericsson, forskningsassistent,, visar och berättar det går till.

Bebisar fattar mer än vi tror

Bättre kunskap om luktsinnet kan visa vägen till godare smakupplevelser och få oss att äta nyttigare och hållbarare i framtiden. Forskare vid Karolinska institutet kan visa hur våra hjärnor faktiskt uppfattar doft som smak. Vilka dofter som vi uppfattar som söta är inte medfött utan inlärt. Det innebär att det är möjligt att påverka hur vi uppfattar en doft. Janina Seubert, docent i psykologi, och Putu Agus Khorisantono och Lucile Rey, båda postdoktorer i neurovetenskap, visar hur de kan testa och manipulera vårt luktsinne.

Manipulera din smak

Kan en substans från magiska svampar vara ett bättre alternativ vid depression än traditionell medicin? Nu testar forskare vid Karolinska institutet (KI) om psilocybin tillsammans med terapi hjälper vid behandling mot depression hos cancerpatienter. Evana López, doktorand i klinisk neurovetenskap, Niklas Edvall, forskare i klinisk neurovetenskap, samt Camilla Samsioe, sjuksköterska vid mottagningen för hjärnstimulering, visar och berättar hur det går till.

Det magiska lyckopillret

Forskare arbetar för att göra mat av sådant som annars riskerar att slängas bort. Framtidens mat kan bestå av spillprodukter från livsmedelsindustrin till exempel rester från fisk- och växtbearbetning. För att det ska ske krävs utveckling av metoder för såväl nyttigt näringsinnehåll som rätt textur och konsistens – och god smak. Mehdi Abdollahi, docent i livsmedelsvetenskap, och Elahe Sharifi, doktorand i livsmedelsvetenskap, vid Chalmers i Göteborg, visar arbetet med att framställa hållbar och hälsosam mat.

Framtidens mat

Forskare på Kungliga Tekniska högskolan försöker bygga en social robot. Genom att ta hänsyn både till vad vi människor säger och hur vi säger det försöker de ta fram en robot som talar med människor på människors vis. Gabriel Skantze, professor i talteknologi, och Bahar Irfan, forskare i sociala robotar, visar och demonstrerar tekniken i roboten.

Den sociala roboten

I Göteborg utvecklas en kvantdator som utnyttjar kvantfysikens märkliga effekter. För en halv miljard kronor bygger man en dator som ska kunna lösa vissa typer av problem som dagens vanliga superdatorer inte klarar av. Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik, och Giovanna Tancredi, forskare i kvantteknologi, visar datorn och dess kvantprocessor.

Sveriges starkaste kvantdator

Mygg kan sprida tropiska virus och sjukdomar i Sverige. Vi har faktiskt redan ett sådant virus i landet – sindbisviruset eller Ockelbosjukan. Med klimatförändringar och spridning av nya myggarter som den asiatiska tigermyggan väntas fler komma.  Jenny Hesson, forskare i arbovirologi vid Uppsala universitet, bedriver fältstudier, odlar mygg och studerar virus såsom West nile-virus, denguevirus och chikungunyavirus.

Myggburna virus

Dåliga LED-lampor kan vara skadliga då de ger ifrån sig ett osynligt flimmer. Flimret kan orsaka besvär som huvudvärk och koncentrationssvårigheter.  Johannes Lindén, ljusforskare och doktor i fysik, och Karin Markenroth Bloch, forskare i tillämpningar av 7T MR vid Lunds universitet, undersöker hur osynligt flimmer påverkar våra hjärnor. De granskar vilka grupper som är mer sårbara än andra, exempelvis personer med migrän. Dessutom får du tips på hur du själv kan använda en mobiltelefon för att upptäcka osynligt flimmer.

Faran med LED-lampor

Ett vetenskapsprogram i kortformat där forskare berättar om aktuell, svensk forskning.

Sverige forskar

Ska vi vara rädda för PFAS?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Trailer: Sverige forskar

Sverige forskar

Ska vi vara rädda för PFAS?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Säsong 6

Säsong 5

Säsong 4

Säsong 3

Säsong 2

Säsong 1

Trailer

Trailer: Sverige forskar